Stora barngrupper upprör många
- Hoppas ni har uppfattat den frustration vi känner över hur illa våra barn mår av de stora barngrupperna.Det sade debattledaren Håkan Rehn som avslutning på den debatt om förskolorna som hölls i Alsike skola i onsdags kväll.
Ninel Jansson ville höja skatten.
Foto:
Grupperna har i genomsnitt 19,5 barn, men i verkligheten består en del grupper av upp till 30 barn, medan de allra yngsta barnen delas in i mindre grupper. I debatten jämfördes Knivsta med liknande pendlingskommuner där storleken på barngrupperna i snitt är 16,9 barn.
Folkpartiet och Moderaterna hävdade att man gör vad man kan, och gav beskedet att majoriteten har anslagit pengar för att under året minska grupperna med ett barn per avdelning.
Ninel Jansson (S) var inte nöjd med bara det beskedet utan tycker att även skatten ska höjas samt att det ska byggas en förskola till.
Föräldrarna å sin sida var om möjligt ännu mer missnöjda.
- De siffror om personaltäthet som presenteras här är bara skit, rent ut sagt. Det vore bättre om ni tittade på verkligheten. I mitt barns grupp är det 26 barn, sade en mamma i publiken.
Personaltätheten är nu 6,1 barn per vuxen, vilket är en liten förbättring sedan förra året. Men det är inte personaltätheten som föräldrarna är ute efter att förändra, utan just gruppstorlekarna.
- Det finns forskning som visar att det är stora grupper som gör att barn mår dåligt. Det blir hög ljudnivå och svårt för personalen att hinna se alla barn. Personalen är jättebra, men de kan inte jobba bra när grupperna är så stora, säger ett par föräldrar.
Flera exempel på hur de stora grupperna påverkar barnen framfördes. Bland annat att barnen inte lär sig namnen på sina kompisar, att barnen blir onormalt trötta och att säkerheten inte kan upprätthållas.
Camilla Westerborn (FP), ordförande i utbildningsnämnden och Klas Bergström (M), vice ordförande, sade att förklaringen till att grupperna inte minskat under året som gått är att lokalfrågan inte gick att lösa så snabbt.
- Därför valde vi att använda pengarna till fler vuxna. Alternativet hade varit att vi inte hade gjort någonting, säger Klas Bergström.
Konkreta förslag som kom fram under kvällen var att man kanske kan bygga om lokaler så att de bättre passar de stora grupperna, fler paviljonger vid förskolorna, att anlägga bättre utomhusgårdar, bättre stöd till dem som vill arbeta som dagbarnvårdare och en skattehöjning på cirka 20 öre per intjänad hundralapp.
Många i publiken röstade för en skattehöjning, men sedan uppstod en viss tveksamhet då man insåg att skattehöjningens inkomster inte går att öronmärka till just förskolorna. Ett annat förslag som diskuterades var att Knivsta kommun ska dra ner på utbyggnadstakten av bostäder så att man hinner i kapp med kommunservicen.
Anneli Löfling från Knivsta.nu tyckte att minskningen av barngrupperna ska finnas med som ett mål i kommunens planering. På så sätt skulle storleken på grupperna också räknas som en kvalitetsaspekt i de utvärderingar som görs av verksamheterna.
Så jobbar vi med nyheter