Flera av förskolorna i länets kommuner har större barngrupper än Skolverkets rekommendationer. Arkivbild.
Förskola i fokus
Skolverket rekommenderar att förskolors barngrupper inte är större än 15 för de äldsta barnen och 12 för de yngsta. I Knivstas tio kommunala förskolor är det i genomsnitt 19 barn i gruppen 4–5-åringar och 12,4 barn i gruppen 1–3-åringar, visar Skolverkets siffror från 2022.
Att satsa på förskolorna och minska barngrupperna var ett av Kristdemokraternas och Knivsta.nus vallöften för ett år sedan. Nu vill minoritetsstyret utreda hur detta ska förverkligas under mandatperioden.
– Vi avsätter 1,4 miljoner kronor för att kartlägga hur man jobbar ute i förskolorna och vad som behöver göras för att minska barngrupperna och öka personaltätheten, säger Mimmi Westerlund (KD), vice ordförande i kommunstyrelsen och utbildningsnämnden.
När kan det här få effekt?
– Det kan påverka personaltätheten redan under nästa år. Det här är pengar som absolut kommer att komma ut på golvet.
Satsningen ingår i den budget som KD, KNU och SD kommit överens om. Beslut fattas av kommunfullmäktige på torsdag.
"Det här är pengar som absolut kommer att komma ut på golvet", säger Mimmi Westerlund (KD), vice ordförande i kommunstyrelsen.
Med 5,7 barn per personal ligger Knivsta dåligt till när det gäller personaltäthet i de kommunala förskolorna. Bara tio av landets 290 kommuner visade sämre siffror under 2022, enligt Sveriges kommuner och regioner (SKR).
Dessutom saknade var tredje anställd (34 procent) utbildning för arbete med barn, enligt statistik från Skolverket. 17 procent hade en gymnasieutbildning för arbete med barn och 37 procent var utbildade förskollärare, vilket är klart lägre än rikssnittet 43 procent. Det innebär 15,2 barn i genomsnitt på varje utbildad förskollärare i Knivsta, jämfört med 11,8 barn i Sverige totalt.
Knivstas styre vill starta en utredning för att minska storleken på barngrupperna i förskolan och öka personaltätheten. Arkivbild.
Viktigast är, enligt Mimmi Westerlund, att personalen får tillräckligt med tid för varje barn. Hon påpekar att förskolorna redan i dag jobbar med att förbättra kvaliteten i verksamheten.
– De jobbar bland annat med gruppindelningar inom avdelningarna och ligger faktiskt i framkant jämfört med övriga Sverige, säger KD:s gruppledare.
Agata Viltelund, verksamhetschef för Knivstas kommunala förskolor, berättar att även om en avdelning kan ha fler barn än Skolverkets riktlinjer arbetar förskolorna med att hela tiden fördela barnen i mindre grupper. Dessutom görs ”medvetna val” kring sammansättningen av grupperna för att barnen ska känna sig trygga över tid.
– Oavsett hur mycket personal som är på plats så måste det finnas goda strukturer som gör att barnen är i mindre sammanhang, säger hon.
Agata Viltelund är verksamhetschef för Knivsta kommunala förskolor.
Verksamhetschefen känner dock inte riktigt igen påståendet att arbetssättet, som på allvar påbörjades för cirka 1,5 år sedan, ligger i framkant i Sverige.
– Att jobba med mindre barngrupper hoppas jag att samtliga förskolor i Sverige gör, säger hon.
Agata Viltelund välkomnar beskedet att förskolorna ska få mer personal och att storleken på barngrupperna ska minska. Men hon påpekar att frågan är komplex och framhåller att personalens kompetens och den pedagogiska relationen är avgörande för hur bra förskoleverksamheten fungerar.
Framför allt är det själva mötet mellan barnen och pedagogerna som har betydelse, menar hon och berättar att kommunen i år anställt fler förskollärare.
– Att öka personaltätheten tycker jag är väldigt positivt. Men mer personal betyder inte per automatik att kvaliteten ökar. Enligt forskningen är utbildad personal otroligt viktigt för barnen, säger Agata Viltelund.