En saluhall och ett marknadstorg planerades också av Uppsala kommun i den nya staden som inte blev av.
Knivsta 20 år
Den tändande gnistan för att bilda egen kommun var ett stort föräldramöte i Knivsta där invånare protesterade mot Uppsala kommuns planer på att bussa Knivstaelever till Uppsala, något som UNT har berättat om i tidigare artiklar.
Men liksom i dag, när fyrspåret diskuteras och många i Knivsta är emot att kommunen åtagit sig att bygga 15 000 nya bostäder i västra Knivsta och Alsike, så var utbyggnadstakten en stor fråga här redan under 1990-talet.
Uppsalaprojektet Alsike stad, som i folkmun kallades ”Alls icke stad”, var något som retade upp många Alsike- och Knivstabor. Utmed en stor boulevard genom stadens centrala delar planerades för stadsbebyggelse och spårvagnar. Planerna skapades i mitten av 1980-talet och handlade om att bygga en förort till Uppsala i skogen där det då bara fanns en handfull gamla hus och där nya Alsikes villor, radhus och flerbostadshus står i dag. Tanken var bland annat att avlasta Sävja från att växa för snabbt.
Eftersom marken i Alsike på den tiden tillhörde Uppsala kommun fortsatte planerna på "Sveriges största nybildade samhälle”, trots Alsikebornas protester. Kostnaderna för planering, köp av mark med mera var uppe i drygt 200 miljoner kronor när planerna stoppades av de politiker som tog över när Knivsta blev egen kommun 2003.
När konjunkturen vände började det i området att byggas villor istället. Under senare år har även fler flerbostadshus producerats i Alsike Nord. Här har under senare år framförts kritik mot att ungdomarna glömdes bort när den nya stadsdelen byggdes och att det är trångt på Brunnbyvägen under rusningstrafik.
Totalt bor nu drygt 20 000 invånare i Knivsta kommun, varav cirka en tredjedel bor i stadsdelen nya Alsike. Hade Uppsala kommuns planer gått igenom skulle istället 30 000 personer ha flyttat till den nya Alsikestadsdelen.
Anne-Marie Morhed var åren före kommundelningen politiker för Vänsterpartiet i Uppsala och ordförande för Knivsta kommundelsnämnd. Hon valdes senare även in i Alsike fastighetsbolags styrelse, det bolag som hade hand om utbyggnaden.
– Det var de stora dimensionerna på satsningarna som var problemet, att de inte anpassades efter Knivstas behov. Man ville först ansluta Alsike norrut mot Uppsala, i stället för mot Knivsta. Om det hade skett hade Alsike bara blivit som ett bihang till Uppsala, säger Anne-Marie Morhed.
Spårvagnar skulle trafikera staden längs boulevarden och andra huvudgator. Sedan skulle smidig anslutning till tåget göras under jord. I höjd med den plats där vägbron i dag går över järnvägen skulle en stor station byggas.
Uppsala kommun köpte upp 5,5 miljoner kvadratmeter mark i Alsike. Men när lågkonjunkturen slog till i början av 1990-talet kom inget byggande igång, förutom anläggandet av vägar. 1995 byggdes bron över järnvägen och det som man trodde skulle bli en boulevard, starten på Brunnbyvägen, anlades.
– Under flera år satt bolaget och administrerade bara fyra nya hus och den breda gatan, minns Anne-Marie Morhed.
Staden planerades i en halvcirkel längs boulevarden på båda sidor om järnvägen. I centrum skulle Alsike station ligga. Det blå längst ner i bild är Trunsta träsk.
Även de privatpersoner som bildade föreningen Knivsta 2000 och som stred för en egen kommun var emot planerna på en stad i Alsike. Många retade sig på att Uppsala kommun inte ville asfaltera cykelvägen åt dem som cyklade till jobbet i Ar, men kunde bygga en bred väg som inte användes av någon.
– Den stora Alsikesatsningen var ett exempel på hur Uppsala planerade utan att vi som bodde och verkade här riktigt kände för det. Början på boulevarden låg som en död flygplansraka i många år, minns Claes Litsner (S) som både var politiker och medlem av föreningen Knivsta 2000.
Samtidigt är de politiker som var med vid bildandet av Knivsta kommun i dag glada över att kommunen vid delningen 2003 fick ta över all mark som Uppsala kommun hade köpt i Alsike.
– Ja, vid genomförandet av delningen var Uppsala otroligt välvilliga med förmögenhetsöverföring, framför allt i form av Alsikebolagets markinnehav, vilket så gott som realiserades ut till Knivsta när beslutet tagits. Men då fanns förstås också finanskrisen i bakgrunden, säger Terry Carlbom, tidigare folkpartist samt tidigare ordförande för först Uppsala kommunfullmäktige och senare Knivsta kommunfullmäktige.
2004 hade många familjer flyttat till nybyggda villor i Alsike och Alsike skola invigdes av Terry Carlbom (FP). Han är förmodligen den ende person i Sverige som har varit kommunfullmäktiges ordförande i två olika kommuner – först i Uppsala och sedan i Knivsta.
Fick Knivsta kommun marken billigt?
– Ja, det var billigt kan man säga, eftersom vi fick ett viktigt markinnehav. I dag är vi glada över att vi hade marken. Vi fick mycket mer mark i Alsike än vi hade drömt om, säger Anne-Marie Morhed.