Föräldramötet som blev gnistan till frihetskampen

I helgen firar Knivsta 20 år som självständig kommun. Ett stormigt föräldramöte för 27 år sedan brukar anges som orsaken till att Knivsta bröt sig loss från Uppsala. Men kampen för självständighet påbörjades flera år tidigare.

Mötet i Thunmanskolans matsal torsdagen 23 november 1995 lockade cirka 150 föräldrar. På bilden berättar Gunilla Stenkula, Lundellska skolans dåvarande rektor, om planerna att bussa Knivstaelever till Uppsala.

Mötet i Thunmanskolans matsal torsdagen 23 november 1995 lockade cirka 150 föräldrar. På bilden berättar Gunilla Stenkula, Lundellska skolans dåvarande rektor, om planerna att bussa Knivstaelever till Uppsala.

Foto: Jörgen Hagelqvist

Knivsta2023-05-19 05:00

Knivsta 20 år

Den 39-årige fembarnspappan har varit på många föräldramöten. Men nu är det upprorsstämning i lokalen. De omkring 150 föräldrar som samlats i Thunmanskolans matsal i Knivsta är upprörda och arga. Jättearga.

Sedan 1971 har Knivsta varit en del av Uppsala kommun. Men föräldramötet blir gnistan som senare kommer att leda till skilsmässa, vilket mötesdeltagarna just den här torsdagskvällen i november 1995 inte har en aning om.

– Jag har aldrig varit på ett föräldramöte där folk varit så arga. Det var ett kompakt motstånd, minns Lennart Lundberg, en av initiativtagarna till föreningen Knivsta 2000 som bildades våren 1997 som en direkt följd av protesterna.

undefined
Föräldrarnas motstånd till förslaget att bussa deras barn till Uppsala var kompakt på mötet hösten 1995.

Det som gör föräldrarna så förbannade är förslaget att bussa högstadieelever från överfulla Thunmanskolan till gymnasiet Lundellska skolan i Uppsala. UNT är på plats under mötet och berättar bland annat om en av många föräldrar som ställer sig upp och ryter ifrån.

 – Jag ser inte mina barn som en lagervara som vi ska fylla en lokal med. För mig som förälder och skattebetalare är det en självklar rättighet att mina barn skall gå i skolan här i byn, slår han fast och får kvällens kanske största applåd.

undefined
Lennart Lundberg (KNU) och Claes Litsner (S) minns tillbaka till det historiska föräldramötet hösten 1995. Föräldrarnas motstånd mot Uppsalapolitikernas förslag var "massivt och kompakt", säger de.

Det flera på mötet inte känner till är att den högst politiskt ansvarige personen i lokalen tycker att mötet går precis som han hoppats.

– Jag var inte särskilt positiv till förslaget att bussa skolelever av flera skäl. Jag och kommundelschefen bjöd därför in till föräldramötet och hoppades att få stöd till ett nej gentemot Uppsala kommun, säger Claes Litsner (S), då ordförande i Knivsta kommundelsnämnd.

undefined
Lennart Lundberg (KNU) och Claes Litsner (S) tillbaka vid Thumanskolans matsal, snart 28 år efter det historiska föräldramötet. Båda två var sedan inblandade i kampen för att Knivsta skulle få bli en egen kommun.

I dag beskriver han förslaget som ”en befängd idé”. Även han minns mötet som speciellt.

– Jag har aldrig varit med om ett liknande möte, varken förr eller senare. Det var ett massivt motstånd, men med många sakliga inlägg. Man pratade om ”idioti” och om det ”pedagogiska experiment” som barnen skulle utsättas för.

I dag är både Lennart Lundberg och Claes Litsner välkända Knivstapolitiker. Litsner är S-veteranen med en mängd politiska uppdrag genom åren. Lundberg är känd för att ha grundat och tills för ett år sedan lett det nu styrande lokalpartiet Knivsta.nu.

undefined
Även Thunmanskolans dåvarande rektor Per-Åke Henriksson informerade om planerna att bussa högstadieelever till Lundellska gymnasiet, något som mötte hård kritik från föräldrarna.

Men på 90-talet var han en vanlig Knivstabo. Barnen gick på Thunmanskolan och han pendlade liksom många andra till Stockholm. På ytterligare ett föräldramöte om bussningen hösten 1996 väckte han frågan om att bilda en egen kommun, som ett sätt att påverka politikernas nedskärningar inom skolan.

– Det fanns till och med förslag om att dra in skolmaten på Thunmanskolan, säger Lennart Lundberg som blev ordförande i den nya föreningen Knivsta 2000.

undefined
Våren 1997 bildade missnöjda föräldrar föreningen Knivsta 2000. Från vänster: Thomas Lindwall, Ulla-Britt Stolt, Lennart Lundberg (ordförande), Magnus Douhan och Magnus Kjellsson. Stående från vänster: Bo Fischer och Bore Linder.

Målet var att redan 1 januari 1999 bryta sig loss från Uppsala. Föreningens slogan var ”Stor nog att bestämma själv”. Knivsta hade då cirka 12 000 invånare.

Även Claes Litsner gick med i Knivsta 2000.

– Jag var med som Knivstabo, men inte som politiker.

undefined
Under mötet var det flera föräldrar som upprört kritiserade Uppsalapolitikernas förslag. Föräldramötet anses senare ha lett till att Knivsta bildade en egen kommun.

Förslaget om att bussa eleverna till Uppsala drogs tillbaka. Men det var inte bara missnöjet med skolfrågan som låg till grund för självständighetskampen.

– Vi kände oss förbisedda och tyckte inte att Uppsala kommun lyssnade på Knivsta. Demokratin var huvudskälet till att vi ville bilda en egen kommun, säger Lennart Lundberg.

Redan i mitten av 80-talet kände sig många Knivstabor överkörda av politikerna i Uppsala. Inte minst efter beslutet att bygga den kritiserade Gredelbyleden, trots invånarnas nej i en lokal folkomröstning. En annan irritation handlade om att Knivsta, trots många hockeyungdomar, inte hade någon ishall.

undefined
Lennart Lundberg (KNU) och Claes Litsner (S) har haft ett långt samarbete som kommunpolitiker i Knivsta, men de har även haft olika åsikter i flera frågor.

Efter ett förslag från Miljöpartiet utreddes frågan om en kommundelning 1986, men slutsatsen blev att en skilsmässa skulle bli dyr för kommunerna. 1995 skrevs ytterligare tre motioner, en från Moderaterna och två från Centerpartiet, som återigen lyfte frågan.

Nyckeln till att Knivsta 2000 till sist lyckades driva fram en folkomröstning om att bilda en egen kommun var att föreningen var partipolitisk obunden, menar Claes Litsner och Lennart Lundberg.

– Det var en stor fördel. Det var ju opinionen och sammanhållningen som var kraften, säger Claes Litsner.

I två år pågick kampanjen innan Uppsalas kommunfullmäktige beslutade om en folkomröstning i samband med EU-valet den 13 juni 1999. 62 procent av 8 000 röstberättigade Knivstabor deltog. 57 procent röstade ja till kommundelning, 38 procent nej och 5 procent blankt.

Och resten är, som det brukar heta, historia.

20-årsfirande i helgen

I helgen är det dags för Knivsta marknad utanför Centrum för idrott och kultur (CIK). Som vanligt blir det marknadsstånd, tivoli, visning av klassiska bilar och ponnyridning.

Marknaden är en årlig tradition som tidigare lockat cirka 15 000 besökare.

Kommunen passar också på att fira sitt 20-årsjubileum, bland annat med uppträdanden från Knivsta kulturskola samt den nya löpartävlingen Knivstaloppet. Lördag–söndag är även jubileumsutställningen "300 ögonblick från Knivsta" i CIK öppen.

Karta: Thunmanskolan
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!