"Jag skulle vilja att vi fick träffa en representant från kommunen så snart som möjligt för att göra upp en gemensam plan. Det är inte ok att behöva vänta i flera månader på svar medan våra barn riskerar att dras med i en dålig miljö", säger Anna Magnusson, förälder i Alsike.
I Adolfsbergsskolans matsal sitter en grupp föräldrar i ett föräldramöte. De är oroliga för vad som händer i den tidigare så lugna stadsdelen. Många föräldrar och politiker har svårt att ta till sig det de hör från poliser och skolpersonal. Exempelvis att det är lätt att få tag i droger, och att det blivit vanligt med hårda ord och rasistiska inslag. Snatterierna i områdets livsmedelsbutik var nyligen uppe i de högsta siffrorna för landet och närboende klagar på att ungdomar kastar sten eller tar trädgårdsmöbler i besittning.
– Vi har börjat låsa vår dörr vid 18-tiden redan. Jag trodde inte att jag skulle känna mig otrygg på min arbetsplats, men dit har vi tyvärr kommit, säger en företagare, i en annan del av Knivsta, som ibland ser ungdomar ”höga som hus” efter att de har stått och rökt utomhus.
Föräldrarna menar att det största problemet är att det saknas tillräckligt med vuxennärvaro. Sedan i april finns inte några fasta fritidsgårdar i Knivsta kommun. I stället ska ungdomsverksamhetens fyra anställda åka runt i kommunen och ordna aktiviteter där de mest behövs. Men det räcker inte, enligt den grupp föräldrar i Alsike som har samlat in 349 namnunderskrifter för en fast fritidsgård i Adolfsbergshallen.
Elisabeth Stockman och Malin Leijthoff pratar med Christer Johansson (V), som tidigare arbetat som ungdomskonsulent. "Numera är det bara fyra personer i hela kommunen som arbetar i ungdomsverksamheten, trots att det i dag finns mycket mer preparat i omlopp och andra faror", säger Christer Johansson.
I stället för att gå till en fritidsgård använder många unga i dagsläget livsmedelsbutiken som värmestuga. Ett gäng niondeklassare som UNT träffar på väg till Coop säger att butiken är det roligaste de har att gå till på rasterna.
– Men på kvällarna är det mest sjuor och folk med epa-traktorer utanför Coop och på parkeringen mellan skolan och sporthallen.
Skulle det behövas en fritidsgård?
– Ja, det skulle nog behövas eftersom det är mycket folk utanför Adolfsbergshallen på kvällarna, säger ungdomarna som känner sig trygga i och kring skolan, men tycker att det är för trångt och hög ljudnivå där på rasterna.
Ett gäng från Adolfsbergsskolan på väg till Coop på en rast. "På helgerna åker många nior till Uppsala, medan det är mest sjuor kvar i Alsike. Vi brukar inte vara kvar här då", säger de.
På frågan om snatterier och nazism, säger de att det bara är de nya sjundeklassarna som försöker hävda sig.
– Skolan var bland annat tvungen att ta bort två mindre soffor för att någon hade klottrat sönder dem med svastikor.
Nere på Coop säger butikschefen Peter Jansson att det vissa kvällar är mycket ungdomar i och utanför butiken, men att de oftast inte ställer till med några problem. En fritidsgård tycker han verkar vara en bra idé.
– Det låter som ett fint initiativ av föräldrarna.
Butikschef Peter Jansson har tidigare fått Rotarys guldhjärta för sitt engagemang för Alsikes ungdomar. Varje fredag och lördag hänger det många utanför hans butik, eftersom de inte har någon annanstans att ta vägen.
Ända sedan butiken öppnade 2019 har de haft problem med snatterier. Främst är det energidrycker, fikabröd och godis som stjäls.
Får ni stöd från polisen?
– Ja, vi har bra kontakt med polisen, skolan och närboende. Tillsammans jobbar vi hårt för att komma till rätta med problemet och vi ger inte upp. Det gäller att fortsätta tills det blir bättre. De senaste veckorna har snatterierna minskat något, men vi är fortfarande långt ifrån godkänd nivå, säger Peter Jansson.
Det är nazistiska strömningar och hårda attityder mellan ungdomarna som oroar skolpersonalen mest. I Alsike går det enligt personal på skolan lätt att få tag i "rosa tabletter som ser ut som blommor, för en tia”. Men så ser det ut nästan överallt nu för tiden och är inget som skolan kan göra så mycket åt, mer än att överlåta till andra myndigheter och engagera sig i drabbade elever.
Det som skolan däremot kämpar mest med är den förebyggande biten, att skapa relationer till fler barn i ett tidigt skede, innan problem uppstår.
– Vi jobbar mycket med attitydfrågor, hur man beter sig mot varandra. Och vi har länge arbetat mot antisemitism, ändå har det blivit starkare under senare år. Så vi känner oro och behöver fortsätta jobba med föreläsningar, att elever får åka iväg och delta i projekt med mera, säger Veronica Gussarvius, biträdande rektor på Adolfsbergsskolan.
Veronica Gussarvius, biträdande rektor på Adolfsbergsskolan, är mycket glad för att föräldrarna på Adolfsbergsskolan engagerar sig både i sina egna och andra ungdomars mående.
Hon är tacksam för föräldrarnas initiativ som handlar om att jobba för tidiga och långsiktiga resurser. Utöver en fritidsgård vill de även starta en föräldraförening och få igång exempelvis schemalagda föräldravandringar.
– En fritidsgård med lite spel, film och popcorn kan vi föräldrar till en början hålla öppen på fredag- och lördagkvällar. Vi får testa vad barnen gillar och göra utvärderingar löpande. Det går inte att göra en fast plan för flera år, utan vi måste arbeta mer agilt, säger föräldrarna Anna Magnusson och Elisabeth Stockman.