Grundvattnet under Habia teknofluor i Knivsta ska renas. Ett av vattenproverna visade 10 000 nanogram PFAS per liter, skyhögt över nuvarande gränsvärde för dricksvatten.
Miljögiftet PFAS har fått stor uppmärksamhet den senaste tiden, inte minst i Uppsala och Knivsta. Det har handlat om förorenade brunnar vid militärflygplatsen F16, höga PFAS-halter i Knivstaån samt i grundvattnet vid fabriken Habia teknofluor, vilket UNT skrivit om tidigare.
Att natur, djur och människor inte mår bra av ”evighetskemikalierna” anses klarlagt. Men exakt hur PFAS sprids i vår omgivning är mer komplext och inte helt lätt att förstå, inte ens för experterna.
Knivsta kommun misstänker dock inte att Habia teknofluor, som ligger tre kilometer väster om Knivstaån, är orsak till åns höga PFOS-halter – ett mycket giftigt och totalförbjudet ämne i samma kemikaliegrupp. Enligt kommunen ligger det förorenade området utanför Knivstaåns så kallade avrinningsområde som visar hur regn- och smältvatten transporteras i marken.
Varför har Knivstaån högre halter av den mycket hälsofarliga kemikalien PFOS än andra vattendrag i länet? Svaret är att ingen vet.
Carin von Köhler, tf park- och naturchef i Knivsta kommun, anser att nya provtagningar kan behövas för att spåra utsläppskällan till ån.
– PFOS sprids väldigt lätt och källan skulle i princip kunna ligga var som helst längs vattendragets sträckning, sa hon nyligen till UNT.
Enligt Carin von Köhler, tf park- och naturchef och tidigare kommunekolog, kan en PFAS-källa i princip ligga var som helst längs Knivstaåns sträckning.
Inte heller Stefan Nyström, miljöskyddshandläggare på länsstyrelsen, anser att plastfabrikens utsläpp förorenat Knivstaån. PFOS har dock uppmätts i Brantshammarssjön, strax intill fabriken, samt i Brantshammarsån som rinner ut i Ekoln.
– Men det är utsläpp som inte har kunnat kopplas till Habia, säger Stefan Nyström och berättar att PFOS-utsläppet möjligen kan komma från en deponi uppströms ovanför sjön.
– Rent generellt kan deponier läcka PFAS, men jag vågar inte säga om det är orsaken.
"Vattnet ska ju inte drickas, men vad det betyder i övrigt beror på hur grundvattnet kan spridas", säger Karl Lilja, Naturvårdsverket.
Ett av grundvattenproverna vid Habia teknofluor visade 10 000 nanogram PFAS per liter. Det är skyhögt över gränsvärdet för dricksvatten som sänktes från 90 till 4 nanogram per liter vid årsskiftet.
– Det här är rejält höga nivåer som man brukar kunna se i grundvatten där det har varit många brandövningar. Vattnet ska ju inte drickas, men vad det betyder i övrigt beror på hur grundvattnet kan spridas, säger Karl Lilja, tidigare Knivstabo som arbetar med övervakning av miljöfarliga ämnen på Naturvårdsverket.
Om ett grundvattenmagasin har stillastående vatten blir problemet mindre akut.
– Men om grundvattnet rinner vidare ut i vattendrag och sjöar i anslutning kan det orsaka höga PFAS-halter i till exempel fisk, säger Karl Lilja.
Knivstaån har för höga halter av PFOS, en av de giftigaste PFAS-kemikalierna. Dessutom är den ekologiska statusen dålig.
Grundvatten kan föra med sig PFAS-kemikalier över mycket stora avstånd.
– Om det är sandigt och grusigt material under marken, som exempelvis i Uppsalaåsen, finns väldigt goda förutsättningar för att förorenat vatten ska sprida sig vidare med själva grundvattenströmmen, säger Lars Rosenqvist.
Han är hydrogeolog på Sveriges geologiska undersökning (SGU) i Uppsala och en av Sveriges främsta experter på PFAS i grundvatten. Lars Rosenqvist betonar att han inte kan uttala sig om hur grundvattnet sprids från just Habia-området.
Om grundvattnet befinner sig inom ett så kallat utströmningsområde ökar risken för att PFAS även förorenar ytvatten, alltså sjöar, åar och andra vattendrag.
– Då kan det bli ett ytvattenproblem, men om det sprider sig den vägen är svårt att säga. För att göra en riskbedömning måste man göra undersökningar och sätta ner grundvattenrör och ta prover, säger Lars Rosenqvist.