Enligt Carin von Köhler, tf park- och naturchef, diskuteras nu hur kommunen ska få bättre koll på hur stort PFOS-problemet är i Knivstaån och eventuellt kunna spåra en källa.
– Det har inte undersökts närmare varifrån det kommer. PFOS sprids väldigt lätt och källan skulle i princip kunna ligga var som helst längs vattendragets sträckning, säger Carin von Köhler, tf park- och naturchef i Knivsta kommun.
Enligt henne diskuteras nu om kommunen ska göra riktade provtagningar för att få bättre koll på hur stort problemet är och eventuellt kunna spåra en källa.
PFOS är en av de mest skadliga PFAS-kemikalierna. Ämnet kan inte brytas ned utan ansamlas i naturen och koncentreras i människor och djur. Det är kroniskt giftigt, reproduktionsstörande och giftigt för vattenlevande organismer.
Flera åtgärder måste nu sättas in för att Knivstaåns vatten ska uppnå ”god status” senast 2033, enligt EU:s direktiv. Förutom att försöka hitta källor till kemikalieutsläpp kan det handla om att satsa mer resurser på att identifiera enskilda avlopp som bidrar till övergödningen.
Knivstaån behöver både städas och renas. Ån har "dålig ekologisk status", vilket är det sämsta betyget på en femgradig skala.
2017 uppskattade kommunen att cirka 800 olagliga enskilda avlopp riskerade släppa ut bland annat fosfor och kväve i naturen. Sedan dess har flera anläggningar gjorts om, men hur många som fortfarande återstår är oklart.
– Men siffran med enskilda avlopp som inte uppfyller dagens krav är lägre i dag, säger Maria Cassel, planchef i Knivsta kommun, och berättar också att VA-systemet fortsatt ska byggas ut runt om i kommunen.
Andra reningsåtgärder som kan bli aktuella är att bygga dagvattendammar och planteringar som renar gatudagvatten eller anlägga våtmarker och fosfordammar.