Att Knivstaån har dålig ekologisk status innebär att ett stort reningsarbete behöver utföras, menar SLU-forskaren Emma Lannergård.
Hur mår egentligen Knivstaån? Svaret: Riktigt dåligt.
– Knivstaån har ”dålig ekologisk status”, vilket betyder att vattenkvaliteten inte alls är bra. Det är faktiskt det sämsta betyget på skalan, säger Emma Lannergård, vatten- och miljöforskare på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala.
Ån har som bekant flera skepnader, namn och tillflöden. Natursköna skogsbäcken Pinglaström och Ekebyån har sin början i Lunsenskogen i norr och rinner vidare söderut genom skog, privata trädgårdar och jordbruksmarker, stundtals i form av ett uträtat dike.
Vattendragen sammanstrålar sedan i södra Alsike och blir där Knivstaån som mestadels slingrar sig längs järnvägen. Söder om Knivsta byter den återigen namn – och Lövstaån mynnar så småningom ut i Mälarviken Garnsviken i Sigtuna kommun.
Forskaren Emma Lannergård, SLU, reagerar på de höga halterna av PFOS-kemikalier i Knivstaån. Bilden är från ett annat tillfälle.
Den ekologiska vattenkvaliteten betygsätts på en femgradig skala: Hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig. Och Knivstaåns låga betyg sticker ut i jämförelse med andra vattendrag i Uppsala län.
– I Fyrisån, Sävjaån, Enköpingsån och Örsundaån har vi måttlig status. Att det är just dålig status i Knivstaån gör att ett stort arbete behöver utföras för att uppnå god status, vilket Sverige förbundit sig att sträva mot enligt EU:s ramdirektiv för vatten, säger Emma Lannergård.
Knivstaån har för höga halter av PFOS, en av de giftigaste PFAS-kemikalierna. Dessutom är den ekologiska statusen dålig.
Länets vattendrag och sjöar har ungefär samma problem med övergödning och höga halter av kvicksilver och kemikalier, däribland PFAS som av Kemikalieinspektionen kallats för vår tids ”värstingkemikalier” och är samlingsnamn för flera olika hälsofarliga ämnen.
Den farligaste undergruppen är PFOS som inte bryts ner i naturen och förbjöds av EU i början av 2000-talet. Och just PFOS finns det mycket av i Knivstaån.
Enligt databasen Viss (Vatteninformationssystem Sverige), som länsstyrelsen ansvarar för, finns en misstanke att ån påverkas ”av miljögifter från pågående och nedlagda verksamheter” inom området. Dessutom orsakar grävningar och vandringshinder ”att förutsättningarna för ett varierat och långsiktigt hållbart fisksamhälle inte finns”, enligt länsstyrelsens analys.
En av de stora frågorna är hur kraven på bättre vattenkvalitet kommer att påverka planerna på tusentals nya bostäder i Knivsta.
För att komma till rätta med problemen startade Knivsta kommun för några år sedan ett lokalt åtgärdsprogram för Knivstaån, Ekebyån och Pinglaström. I höstas upphandlades ett nytt konsultföretag som senast i maj ska föreslå åtgärder så att ”god ekologisk status” kan uppnås till år 2033.
Maria Cassel, planchef på samhällsbyggnadskontoret, är strategiskt ansvarig för kommunens detaljplanearbete. Hon berättar att vattenfrågan inte bara är viktig för miljöns skull, den påverkar dessutom hur och vad som kan byggas i framtiden.
Knivstaån behöver både städas och renas. Ån har "dålig ekologisk status", vilket är det sämsta betyget på en femgradig skala.
Orsaken är den så kallade Weserdomen i EU-domstolen från 2015 som säger att nya exploateringsprojekt inte får försämra miljön i sjöar och vattendrag. Därför godkänns bara detaljplaner som kan visa att nya bostadsområden varken ökar risken för översvämningar eller påverkar vattenmiljön negativt när natur ersätts med hårda ytor.
– Det är därför som flera detaljplaner dragit ut på tiden runt om i Sverige, säger Maria Cassel och nämner även att planeringen av nya områden som Furulund i södra Knivsta och Fornåsa i Alsike har försenats.
– Där har vi behövt djupdyka i dagvattenfrågan. Efter Weserdomen har vi jobbat på ett väldigt annorlunda sätt.
Intill Knivstaån har kommunen satt upp informationsskyltar om planerna på två nya stadsdelar i västra Knivsta och Alsike.
Att det finns en konflikt mellan miljö och exploatering är tydligt. Även kapacitetsbristen i nuvarande reningsverk riskerar att begränsa expansionstakten, vilket UNT tidigare berättat. Men när Knivsta reningsverk läggs ner om några år påverkar det å andra sidan vattenkvalitén positivt eftersom renat avloppsvatten inte längre kommer att släppas ut i ån.
Enligt Knivstas fyrspårsavtal, som det nya kommunstyret vill omförhandla, ska 15 000 bostäder byggas fram till 2057. I gengäld fixar staten ytterligare två järnvägsspår, en ny station i Alsike och planerar för en ny E4-påfart. I närheten av ån och järnvägen ska två nya stadsdelar formas, enligt Stadsutvecklingsstrategi 2035 som i sin tur bygger på fyrspårsavtalet.
Knivstaån börjar som Pinglaström i naturreservatet Lunsenskogen och rinner sedan genom samhället och så småningom ut i Mälaren.
EU:s vattendirektiv påverkar byggplanerna eftersom stora ytor behövs för att hantera smutsigt dagvatten. Men det är inte säkert att det innebär färre bostäder. Hus kan byggas på flera olika sätt, påpekar Maria Cassel.
– Hur planerna påverkas är för tidigt att avgöra nu. Här måste en dialog finnas med länsstyrelsen och det är svårt att veta var det landar i slutändan.