Slangar av fluorplast (PTFE) tillverkade av Habia teknofluor i Knivsta.
PFAS har kallats vår tids ”värstingkemikalie” och kan om några år bli totalförbjudet i EU. Miljögiftet bryts inte ner i naturen och är skadligt även i mycket små mängder. Ett fåtal PFAS-ämnen har bevisats vara reproduktionsstörande, misstänkt cancerframkallande och kan försämra immunförsvaret.
Vid årsskiftet ändrade Livsmedelsverket till lägsta möjliga gränsvärde per liter dricksvatten, från 90 till 4 nanogram (miljarddels gram). Men för att reningsverk och företag ska hinna anpassa sig gäller en treårig övergångsperiod och reglerna kommer att tillämpas först från 1 januari 2026.
2016 larmades om att dricksvattenbrunnar vid Habia teknofluor, tre kilometer väster om Knivsta centrum och ungefär lika långt till Mälaren, hade höga halter av PFAS och små mängder av det cancerframkallande klorerade lösningsmedlet trikloreten. Enligt företaget, som sedan slutet av 1950-talet tillverkat fluorplastprodukter på platsen, har äldre föroreningar sipprat ner i grundvattnet.
Bedömningen då var att Habia-anställda och boende i området som druckit vattnet inte riskerat hälsan. Sedan dess renas dricksvattnet, men länsstyrelsen ställde krav på att företaget skulle fortsätta undersöka grundvattnet samt ta fler prover, bland annat av intilliggande Brantshammarssjöns bottensediment.
Sedan slutet av 1950-talet har det tillverkats slangar och andra fluorplastprodukter på platsen. I dag ägs Habia teknofluor, som har 66 anställda, av jättebolaget Smiths Group.
Våren 2021 uppmättes höga PFAS-halter vid tre olika provborrningar på fabriksområdet. Det värst förorenade grundvattnet hade så mycket som 10 000 nanogram PFAS per liter, alltså 2 500 gånger mer än nuvarande gränsvärde för dricksvatten. De andra halterna låg på 4 300 respektive 390 nanogram per liter.
För att minska föroreningarna kommer Habia teknofluor att inleda ett omfattande reningsprojekt under våren. Tusentals kubikmeter grundvatten ska pumpas upp och renas och sedan spolas ut i Brantshammarssjön. Projektet beräknas pågå till hösten 2024.
Det är länsstyrelsen som både ger tillstånd för miljöfarliga utsläpp och som ska övervaka reningen. I juli påpekade myndigheten att reningsmetoden riskerar att öka föroreningarna i Brantshammarssjön och i förlängningen även i Mälaren, dricksvattentäkt för drygt två miljoner människor.
Slangtillverkning som det såg ut för 20 år sedan när UNT gjorde reportage på plastfabriken, som legat i Brantshammar sedan 1957. Arkivbild.
Orsaken är att det renade vattnet fortfarande kommer att ha PFAS-halter över det nya gränsvärdet för dricksvatten. Dessutom införs striktare riktlinjer för nivåerna av PFAS i grundvatten och ytvatten från 1 mars, enligt ett nytt EU-direktiv.
”Bolaget behöver arbeta ytterligare med att sänka utsläppen till ytvattnet. Utgångspunkten är att utsläppen inte på kort eller lång sikt ska bidra till ökade bakgrundshalter eller risker för vatten- och sedimentmiljön”, skrev länsstyrelsen och ville senast vid årsskiftet ha svar från företaget vilka åtgärder som planerades. Habia teknofluor har ännu inte svarat och har därför kallats till ett möte i mars med länsstyrelsens miljöskyddshandläggare.
Men att ställa frågor om reningsprojektet verkar vara känsligt. När UNT ringer till vd:n Johan Holmstedt är beskedet att han inte får prata med oss. I stället kommer ”en mediekontakt” på koncernmoderbolaget Smiths Group återkomma för att svara på våra frågor.
Bilden visar PFAS-föroreningen i grundvattnet på fabriksområdet. Orange färg innebär PFAS över 2 500 nanogram/liter, grön är halter över 100 nanogram/liter. Grå färg är berg, jordlager visas inte.
Några timmar senare skickar Johan Holmstedt ett mejl. Han har då ändrat sig om mediakontakten och vill att UNT i stället för en intervju mejlar de frågor vi har om reningsprojektet.
Vi förklarar återigen att vi vill intervjua honom via telefon och upplyser om att han får läsa sina citat innan publicering. Vi skickar även några frågor via mejl. I ett mejl dagen efter svarar Habia teknofluors vd på några av frågorna, men avböjer att medverka i en intervju.
Johan Holmstedt skriver att PFAS-reningen ”med god marginal" underskrider 90 nanogram per liter. Vad "god marginal" betyder vill han dock inte precisera.
”Förslag på nya åtgärdsmål för projektet planeras att tas fram i god tid innan de nya gränsvärdena för PFAS i dricksvatten träder i kraft. Observera att enligt beslut från Livsmedelsverket träder de nya gränsvärdena för PFAS i dricksvatten i kraft först 2026", skriver Johan Holmstedt och är tydlig med att reningsprojektet tas "på stort allvar" och har "högsta prioritet".
Under året ska även Brantshammarssjön muddras vid utloppet från bolagets avloppsreningsverk. Förorenade sediment kommer sedan att ”behandlas och omhändertas på land vid en extern mottagningsanläggning”, enligt Johan Holmstedt.