Anders Hedlöf, ordförande i Långhundra fastighets AB, oroas över att deponiplanerna orsakar splittring bland invånarna i Husby-Långhundra. Bilden är från ett annat tillfälle.
Den infekterade striden om en stor deponi- och återvinningsanläggning längs väg 273 i Vilsten, strax norr om Husby-Långhundra, har pågått i flera år. Det har UNT berättat tidigare.
Verksamheten ska i full drift kunna ta emot totalt 600 000 ton schakt- och rivningsmassor årligen på en 47 hektar stor yta. På 30 års sikt kommer maximalt sju miljoner ton miljöfarligt avfall ligga kvar i skogsområdet, enligt planerna.
Frågan har orsakat splittring bland de cirka 1 000 invånarna i det lilla bysamhället. Det säger flera personer som UNT pratat med.
– Deponifrågan har blivit ganska polariserad. Jag känner folk från båda sidor och det är ett känsligt ämne som man till exempel inte tar upp på en fest, säger Anders Hedlöf, lokal företagarprofil och ordförande i Långhundra fastighets AB som ligger bakom Långhundra handelsplats, en obemannad matbutik och bensinstation vid rondellen i korsningen mellan väg 77 och 273.
Anders Hedlöf tillhör falangen som är positiv till planerna, i första hand på grund av nya arbetstillfällen men också eftersom det skulle gynna butiken och bensinstationen och skapa större möjligheter att utveckla handelsplatsen ännu mer.
I snart fem år har den infekterade deponifrågan präglat Husby-Långhundra. 15 juni kommer mark- och miljödomstolens dom om företaget som sökt tillstånd får det beviljat eller inte.
Men mest av allt vill han att den infekterade debatten ska få ett slut.
– Det har inte varit helt gynnsamt för sammanhållningen i bygden i och med att det har blivit så mycket för och emot. Diskussionerna har varit väldigt onyanserade och åsikterna svartvita, säger han och fortsätter:
– Jag hoppas bara att den här långa processen tar slut. Den är inte bra för någon, varken för företaget som vill bygga deponin eller för dem som är emot. Ju mer utdraget det blir, desto sämre är det.
Simon Bergman och Mikael Jansson är en del av proteströrelsen mot deponiplanerna i Husby-Långhundra. I deras Facebookgrupp finns cirka 100 medlemmar.
Simon Bergman, talesperson för de närboende som sedan 2019 kämpat mot deponiplanerna, beskriver det som "två läger" i samhället.
– Det finns en klick människor som har kommersiell vinning och kan tjäna jättemycket pengar på deponin och det har lett till vissa intressekonflikter. Jag kan väl se att vissa inte tycker om det vi gör, men det rör mig inte ryggen, säger han.
En annan välkänd Långhundraprofil som tydligt känt av splittringen i deponifrågan är Nina Pihl, biografmaskinist och ordförande i bygdegårdsföreningen Blå Wingen.
– Jag försöker hålla mig neutral. Som ordförande i bygdegårdsföreningen känner jag att jag varken kan vara för eller emot, säger hon.
Nina Pihl, ordförande för bygdegården Blå Wingen i Husby-Långhundra.
Hur har deponifrågan påverkat gemenskapen i Husby-Långhundra?
– Jag har inte diskuterat det här så mycket med andra människor. Om man säger att deponin inte spelar någon roll får man onda ögat av dem som är emot och det skapar ingen bra sammanhållning. Jag brukar låta bli att prata och låta andra prata av sig.
Liksom Anders Hedlöf bor Nina Pihl inte långt ifrån rondellen. Till skillnad från honom är hon dock orolig för att fler tunga transporter kan påverka trafiksäkerheten i området, inte minst för barnen.
– Risken är stor att det kan ske en olycka om det blir väldigt mycket tung trafik. Ett övergångsställe skulle behövas redan nu för dem som ska gå över till busshållplatsen, säger Nina Pihl.
Simon Bergman och Inger Öster har kämpat mot deponiplanerna i flera år. Här är de under domstolsförhandlingar i Knivsta kommunhus i april.
I mitten av april höll mark- och miljödomstolen förhandlingar mellan parterna i Knivsta kommunhus. På ena sidan stod företaget Östuna T & ÅV som ligger bakom ansökan. På andra sidan länsstyrelsen, en grupp närboende, Naturskyddsföreningen och kommunen – som motsätter sig planerna.
Torsdag 15 juni meddelar domstolen om tillstånd för deponin beviljas eller inte.
Schakt- och rivningsmassor i en stor planerad deponi kan vara ett hot mot naturen i skogsområdet. Knivstaföretagaren Svante Smeds, som ligger bakom planerna, håller inte med.