Stadsutvecklingsstrategi 2035 anger riktlinjer för två nya stadsdelar i västra Knivsta och Alsike. Nu ska kommunen göra ett omtag för att minska det planerade byggandet av 3 500 bostäder.
Knivsta växte snabbast i Sverige i fjol och beräknas ha en befolkning på drygt 27 000 år 2035. Men den utvecklingen vill Knivsta.nu och Kristdemokraterna sätta stopp för.
Därför ges förvaltningen uppdraget att se över befintliga detaljplaner och arbeta om det 122-sidiga dokumentet Stadsutvecklingsstrategi 2035 som kommunfullmäktige, med stor oenighet, antog i våras.
– Expansionen kommer att vara lägre och byggandet blir mer småskaligt. Nu ser ju ekonomin ut som den gör och jag tror att det kan bli en dubbel effekt, både att vi medvetet minskar exploateringen och att intresset från byggherrar inte kommer att finnas på samma sätt som tidigare, säger Matilda Hübinette (KNU), kommunstyrelsens tillträdande ordförande, till UNT.
Med fokus på trivsamhet, stärkt skola och ökad trygghet presenterade det nya minoritetsstyret på måndagen sin så kallade övergångsbudget för nästa år. Den bygger i stort på det tidigare styrets budget och innebär i praktiken endast mindre justeringar.
KD:s och KNU:s övergripande mål för kommunens utveckling är en ”sund stadsbyggnad för ett trivsamt, tryggt och grönt Knivsta med välmående näringsliv”.
Har ni ett mål för hur många bostäder som ska byggas fram till 2035?
– Vi kommer att sänka byggtakten från 3 500 bostäder, men vi vet ännu inte riktigt hur slutresultatet kommer att bli, säger Matilda Hübinette.
Minskad utbyggnadstakt var den hetaste frågan i valrörelsen och majoriteten av partierna öppnade för att omförhandla Knivstas fyrspårsavtal med staten, som innebär att 15 000 bostäder ska byggas i kommunen fram till 2057.
Knivsta ska bli lite mindre av en byggarbetsplats. Frågan är dock om det nya styret kommer att lyckas omförhandla fyrspårsavtalet. Bilden är från Centrala Ängby i maj.
Mimmi Westerlund (KD), tillträdande vice ordförande i kommunstyrelsen, säger att samtal om en omförhandling pågår med andra kristdemokrater i Uppsala kommun, Region Uppsala och riksdagen.
Men det är högst osäkert om en omförhandling är möjlig. I december 2020 blev det blankt nej från den dåvarande regeringen.
– Det är helt nya förutsättningar nu. Vi har ju även ett nytt styre i Uppsala kommun och i regionen, men framför allt i regeringen där det faktiskt är en kristdemokrat som är infrastruktur- och bostadsminister, säger Mimmi Westerlund och syftar på Andreas Carlson (KD).
Minskade barngrupper utlovas i Knivstas förskolor, men inte under nästa år enligt det nya styret. Arkivbild.
Minoritetsstyret ger en ganska mörk bild av ekonomin och vilka satsningar som är möjliga. Utbildningsnämnden får dock ett tillskott på 44 miljoner kronor, men med en årsbudget på 765 miljoner räcker inte de pengarna till att till exempel minska barngrupperna i förskolan under nästa år, något som KD tidigare drivit som en av sina viktigaste frågor.
– Nej, men vi kommer att göra det under mandatperioden, säger Mimmi Westerlund och förtydligar att planerna för hur barngrupperna ska minska ska påbörjas ”inom ramen för ordinarie verksamhet” under 2023 för att genomföras 2024–2026.
I stället ska tillskottet till utbildningsnämnden användas för att ”säkra kvaliteten” både i förskolan och i skolan.
– Vi lägger ett generellt mål att nämnden ska börja jobba systematiskt med kvalitetsarbete. Sedan vill vi stärka elevhälsan så att alla elever får god tillgång till den och så ser vi över om det finns tillräckligt med utbildningsmaterial och skolböcker, säger Mimmi Westerlund.
I övrigt vill det nya styret bland annat öka antalet bilparkeringar och satsa 0,8 miljoner kronor på trygghetsvärdar i gatumiljö under helgkvällar. Budgeten tas upp för beslut i kommunfullmäktige 24 november.