– Staten accepterar inte om Knivsta bara ändrar sig. För då kommer alla andra kommuner eller regioner med avtal för infrastruktursatsningar knacka på dörren och också vilja ändra sina avtal. Så den dörren kommer att vara väldigt svår att öppna oavsett vilken regering det blir efter valet.
Det säger Johan Edstav, före detta miljöpartistiskt landstingsråd samt tidigare ledamot i Uppsalas kommunfullmäktige. När de två fyrspårsavtalen skulle förhandlas fram för cirka fem år sedan bytte han sida och blev regeringens representant gentemot kommunerna Uppsala och Knivsta samt Region Uppsala.
I slutet av 2017 godkände Knivstas kommunfullmäktige fyrspårsavtalet. Kommunen lovade därmed att inom en 40-årsperiod bygga 15 000 bostäder. Staten utlovade bland annat två nya järnvägsspår mellan Uppsala och Stockholm.
För två år sedan begärde Knivsta omförhandling så att bara hälften av bostäderna skulle byggas. I december 2020 sa regeringen nej.
Enligt Johan Edstav krävs väldigt speciella orsaker om regeringen ska gå med på omförhandling. Historiskt har det aldrig hänt med liknande avtal, säger han.
– Det som skulle kunna hända är att man stöter på hinder som inte kunde förutses när avtalet skrevs. Det kan handla om geologiska orsaker eller att man upptäcker ett stort område som är väldigt arkeologiskt intressant, till exempel om man hittar ett nytt Birka.
Skulle en folkomröstning om fyrspårsavtalet kunna påverka?
– Nej, nu har det gått så lång tid och tusentals miljoner har lagts ner i statlig projektering. En lokal folkomröstning tror jag inte att staten kommer att ta hänsyn till.
Johan Edstav pekar också på att avtalet är juridiskt bindande.
– Även om det kommer en ny politisk majoritet så kan man inte frångå det.
Enligt UNT:s enkät är en majoritet av Knivstas partier positiva till att omförhandla fyrspårsavtalet. Johan Edstav menar att detta handlar om röstfiske.
– Om Knivsta ska frångå avtalet så måste samtliga parter vara överens, alltså även Uppsala kommun, Region Uppsala och staten. Och i så fall kommer nog staten att kräva ersättning och det kan handla om så stora belopp – kanske 300–400 miljoner kronor – att jag inte tror att kommunen längre är intresserad, säger han och fortsätter:
– Samtliga politiker känner till detta. De partier som kräver omförhandling försöker hitta röster inför valet.