Svarta september – månaden då Uppsala förändrades för alltid

Svarta september – månaden då Uppsala förändrades för alltid

Uppsala
Lästid cirka 8 min

Tre mord med tre oskyldiga offer under tre dramatiska veckor som förändrade allt. Ett år efter svarta september vittnar de anhöriga om otrygghet, ovisshet och känslan av att samhället inte räcker till.

Genom ett öppet fönster avlossas ett skott. Det skottet dödar den 58-åriga kvinnan – mamman till Ismail Abdo.

Det fanns de som kände på sig att något var på väg att hända. I förhör med polisen berättar kvinnans bror hur han låg i sängen och inte kunde sova, den där natten mellan den 6 och 7 september.

– Det var något som kändes konstigt, säger han.

Familjemedlemmar har berättat om att de var väl medvetna om konflikten som pågick mellan Ismail Abdo och gängledaren Rawa Majid. De visste att namn på föräldrar, syskon och andra i familjen fanns på olika dödslistor.

Klockan 00.57 ringer broderns telefon och han får veta att hans syster är död.

undefined
Brillinga är bostadsområdet som ligger på andra sidan vägen, sett från Gränbystaden.

Polisen hade också fått veta att något var på gång.

Två dagar innan mordet kommer ett anonymt tips om att en då 19-årig man klivit av tåget i Uppsala för att mörda för pengar. Polisen har 19-åringens namn och personnummer. De upprättar en anmälan om förberedelse till mord, men tycker inte att uppgifterna räcker för att använda tvångsmedel, som hemlig telefonavlyssning.

undefined
Ett stort område i Brillinge var avspärrat efter mordet. Polisen arbetade intensivt med att säkra spår och söka efter gärningsmännen. Arkivbild.

Men det är den här mannen som senare döms av både tings- och hovrätt till livstids fängelse för mord. Någon gång sent på kvällen den 6 september går han fram till huset i Brillinge. Genom ett öppet fönster sticker han in en pistolpipa och avlossar ett dödande skott.

När kvinnans man hittar henne död strax före klockan 01 bryts lugnet bland villorna strax utanför Gränbystaden. Ingenting blir sig likt efter det här. 

Skottet är starten på den blodigaste våldsvåg som Uppsala skådat.

undefined
Det är den här pistolen med ljuddämpare som polisen säger att 20-åringen använde vid mordet.

Nu har det gått ett år. I Brillinge råder ett sensommarlugn. En familj är ute och går med hunden, en man på cykel stannar och frågar varför vi är här.

– Just det, det är ett år sedan nu, säger han innan han cyklar vidare.

undefined
Nu ligger ett lugn över Brillinge. För ett år sedan rådde totalt kaos, beskriver flera boende.

Familjen Abdos hus står tomt och öde. Alla journalister som var här efter mordet har slutat komma. Grannar beskriver hur lugnet har återvänt till bostadsområdet. 

Men för kvinnans anhöriga runtom i Uppsala har det varit ett år som präglats av det motsatta.

– Om jag möter någon på gatan som ser skum ut kommer oron direkt. Ibland känns det som att jag bara går runt och väntar på att bli dödad, säger en nära anhörig som UNT pratat med.

undefined
Mordet i Brillinge tror polisen har föranlett en lång rad hämndattacker i det så kallade gängkriget.

Hon vill inte vara med i tidningen med namn eller bild. Men hon berättar om något som hände hennes familj alldeles nyligen. 

I deras hus var bara familjens barn hemma. Vid 21-tiden på kvällen ser ett av barnen genom fönstret hur en ung man ute på gatan rör sig, vad barnet beskriver, oroligt. Den unga mannen vankar fram och tillbaka. Sedan knackar det på dörren.

– Barnen ringer och jag säger åt dem att inte öppna, att inte gå nära dörren eller fönster. Jag ringer polisen som skickar dit en patrull. 

undefined

Jag säger åt dem att inte öppna, att inte gå nära dörren

När föräldrarna kommer hem berättar en granne att det var en försäljare från Telia som gick runt i området.

– Men var det verkligen en försäljare? Eller var det någon som ville oss illa? Jag vet inte. Borde jag ens ha ringt polisen? Mina barn borde fokusera på sina läxor och att de ska gå upp till skolan, inte på att prata med polisen. Men vad ska jag göra?

Familjen funderar ibland på att lämna allt och flytta. Men det innebär att rycka barnen från vänner och skola, att lämna anhöriga som bor kvar.

– Om någon vill hitta oss gör de säkert det ändå. Men vi har inte gjort något för att förtjäna det här. Vi är helt oskyldiga. De kan väl ge sig på varandra, men blanda inte in oss, säger den anhöriga till den mördade kvinnan.

Familjen har ofta kontakt med polisen, när de upplever stark oro. Vissa poliser är förstående för familjens situation, andra inte.

– Jag förstår att jag inte kan ringa polisen hela tiden, men återigen, vad ska jag göra?

undefined

Jag förstår att jag inte kan ringa polisen hela tiden

Hur kan ni leva så här?

– Det kan vi inte.

Vad vill ni att samhället ska göra?

– Ta oss på allvar, förstå vad vi går igenom. Men rent konkret vet jag inte. Vi är inte några experter på sådant här. Jag vill bara att mina barn ska få växa upp i trygghet. 

I dagarna samlas delar av familjen för att hedra den bortgångna kvinnan. De minns henne med värme. 

– Det känns som att det inte gått någon tid alls. Att hon bara är bortrest och snart kommer hem. Vi hade ju sagt åt henne att inte gå nära något fönster. Hon måste trott att det var en granne. Jag kan inte förstå hur någon kunde ...

Rösten spricker.

– Hon var alltid så godhjärtad och trodde det bästa om alla.

undefined
Nedanför fönstret på villan hittade polisen en tomhylsa.

Känns det ändå bra att de skyldiga för mordet har dömts?

– Det känns faktiskt ingenting. Jag mår fortfarande dåligt över att den ena knappt ens fick något straff. Om man kan åka till ett hus med ett vapen, då måste man också kunna straffas.

Hon syftar på den 16-åring som också dömdes för mordet. Även om det var den nu 20-årige mannen som avlossade det dödande skottet ansåg domstolarna att 16-åringen deltog på ett sådant sätt att även han skulle dömas för mord. På grund av hans låga ålder blev straffet sluten ungdomsvård i fyra år. 

Domstolen skriver att om han hade varit över 18 år, hade även han dömts till livstid. Domen överklagades till Högsta domstolen som nyligen beslutade att inte ta upp fallet.

Några som kanske aldrig kommer få veta vem som sköt är de anhöriga till det andra dödsoffret under svarta september, 25-åriga Mogos Amanuel Tesfemariam. En ung Uppsalakille som inte på något sätt var känd av polisen sedan tidigare.

– Han var en jättefin kille som hade stora drömmar, har en av hans släktingar sagt till UNT.

Tidigt på morgonen den 12 september kommer Mogos ut från sin trappuppgång i Sala backe. Han är på väg till jobbet i hemtjänsten, men skjuts till döds.

undefined
Mogos Amanuel Tesfemariam kom ut från porten och sköts sedan till döds. Enligt polis och åklagare var han inte det tilltänkta offret.

Ett år senare har ingen dömts för mordet.

– Det är ett svårt läge, för vi har för lite att gå på. Vi tror att det här rör sig om en uppdragsskjutning, troligtvis utförd av personer som inte ens är från Uppsala, säger åklagare Elin Blank som leder förundersökningen.

I mars häktades en person misstänkt för medhjälp till mordet. Mannen släpptes senare och rubriceringen har ändrats till misstänkt grovt vapenbrott. Personen är inte avförd från utredningen men misstänkts alltså inte för själva mordet.

undefined
Dagarna efter mordet samlades ett stort antal vänner och anhöriga på gräsmattan utanför lägenhetshuset i Sala backe.

Inom kort kommer Elin Blank troligtvis lägga ned utredningen och det hela blir det som brukar kallas ett "kallt fall".

– Vi har genomfört ett stort antal utredningsåtgärder. Det har knackats dörr, hållits förhör och gjorts flera tekniska undersökningar. Polisen har gjort allt man kan göra, men det fattas en bit för att kunna binda en gärningsman till brottet.

undefined
Elin Blank leder förundersökningen efter 25-årige Mogos. Hon tror att utredningen kommer att läggas ned inom kort. Arkivbild.

Att mordet var en felskjutning där den tänkta måltavlan egentligen var en anhörig till gängledaren Rawa Majid är hon övertygad om.

Det finns viktiga iakttagelser från platsen och teknisk bevisning.

– Vi har en god bild av hur det gick till. Men jag kan inte gå in på detaljer. Om någon tar på sig brottet eller det framkommer något senare som gör att vi kan knyta en person till mordet är det inte bra om vi berättat i tidningen exakt vad vi vet.

undefined
Polisen säger att de har en bra bild av hur mordet gick till, men de vill inte berätta öppet om detaljer i det här läget.

Hur känns det för dig att inte kunna få någon fälld?

– Det är alltid frustrerande att inte kunna utreda färdigt ett mord. I det här fallet är det extra ömmande när det handlar om en helt oskyldig ung person som hamnat mitt i den här gängkonflikten. Vi kan konstatera att vi klarat upp flera av brotten kopplade till den här konflikten. Det här är tyvärr ett av de brott där vi inte kommer vidare, säger Elin Blank.

Två veckor efter mordet på Mogos, på morgonen den 28 september, exploderar en 13 kilo tung bomb i Fullerö.

De två poliser som är först på plats beskriver hur de kör in i vad som kan liknas vid ett inferno. Människor skriker högt, gråter och håller om varandra. I rasmassorna i ett av husen ligger en kvinna.

undefined
Vid 03.30-tiden den 28 september 2023 larmas polis och räddningstjänst till Fullerö. Poliserna beskriver i efterhand hur de åker in i ett inferno.

Det är 24-åriga Soha Saad. Hon var nyutexaminerad lärare, drömde om att få jobba med barn, men blev i stället det tredje oskyldiga offret under svarta september.

undefined
Soha Saad var 24 år gammal och hade precis tagit lärarexamen.

Pappan Samer Saad berättade nyligen i UNT om sorgen och saknaden.

– Jag ville inte fortsätta leva. Det blev bara mörker. Det är svårt att beskriva. Men att förlora sitt barn är det värsta som kan hända en människa. 

undefined
I stället för att få göra det hon drömde om, jobba med barn, blev hon ett oskyldigt offer under den blodiga våldsvågen.

Precis som de anhöriga efter mordet i Brillinge vittnar Samer Saad om hur han känner sig sviken av myndigheter och politiker.

– Det fanns ingen beredskap alls för oss brottsoffer. Jag har helt tappat tron på det svenska samhället och politikernas prat.

undefined
"Måste det krävas att en oskyldig ung tjej dör för att polisen ska komma?" frågar Samer Saad.

Sprängdådet i Fullerö tros också ha varit riktat mot släktingar till Rawa Majid som bodde grannar med familjen Saad.

– Polisen vet var de kriminella kan slå till men ändå är de inte på plats. När bomben smällt, då var det hur många poliser som helst där. Måste det krävas att en oskyldig ung tjej dör för att polisen ska komma? säger Samer Saad.

Fulleröbomben kopplas ihop med två andra explosioner som inträffade dagarna innan i Hässelby och Linköping. Åtta personer har åtalats för inblandning i sprängningarna och rättegången pågår just nu i Attunda tingsrätt. Huvudförhandlingen väntas vara klar i oktober.

undefined
Det var en 13 kilo tung bomb i form av sprängdeg i en mikrovågsugn som exploderade i Fullerö.

Exakt vem som ligger bakom planeringen av sprängningarna vet polisen inte. Men de har sagt att anstiftaren kan kopplas till Ismail Abdo.

Under det år som har gått har det kommit uppgifter om att våldsvågen spridit sig långt utanför Uppsalas och Sveriges gränser. 

Om konflikten mellan de två utpekade huvudpersonerna Ismail Abdo och Rawa Majid har lugnat ned sig eller fortfarande pågår någon helt annanstans verkar ingen riktigt veta. Polisen berättar inte heller om de ens vet var Abdo och Majid befinner sig.

Det vi vet är att ett år efter svarta september finns minst tre familjer i Uppsala som fått sina liv förändrade, för alltid.