I juni var Region Uppsala fjärde sämst i landet när det gäller väntetider till barn- och ungdomspsykiatrin. Bara 31 procent av de som här sökte till barn och ungdomspsykiatrin hade då fått en första kontakt inom vårdgarantins 30 dagar. Snittet i riket var 57 procent, enligt statistik från Sveriges kommuner och landsting, SKL.
Kösituationen är långt ifrån ny i Region Uppsala. Tidningen har i en rad artiklar skrivit om problemen. Men nu lovar politikerna i regionledningen bättring. Om ett år ska köerna vara borta. Det beslutade ett enigt hälso- och sjukvårdsutskott under tisdagen.
Vad talar för att ni ska lyckas?
– Att alla ska arbeta tillsammans. I dag görs många bra saker, men de görs i stuprör där vi inte ser vad andra gör. Samma barn kan stå i kö till flera olika insatser utan att vi vet om det, säger Björn-Owe Björk (KD), regionråd och utskottets ordförande.
Bakom målet finns den rapport som Kerstin Evelius gjort för Region Uppsala under våren. Hon var tidigare regeringens samordnare i psykiatrifrågor. I utredningen skriver hon att kösituationen får allvarliga konsekvenser både för de unga och för personalen och att insatser därför måste "påbörjas skyndsamt".
Hon föreslår en lång rad insatser på lång och kort sikt. Huvudpoängen är, säger hon, att det inte är specialistvården inom BUP som det är fel på, utan att problemen främst ligger i vårdkedjans tidigare delar.
– BUP är jätteduktiga och de som får hjälp där är i regel nöjda med vården. Men om man jämför vårdapparaten med ett höghus är BUP bara en våning. De andra våningarna måste också jobba rätt, säger hon.
Precis som vi går till vårdcentralen med våra ungas fysiska krämpor ska det vara naturligt att gå dit även när det gäller psykisk ohälsa.
– Men i dag fungerar inte den nivån. En massa insatser har gjorts genom åren för att komma tillrätta med det här, men det har lett till en mängd parallella verksamheter och en splittrad organisation, säger Kerstin Evelius.
LÄS MER: Hård kritik mot BUP i Uppsala
Effekten blir att de unga och deras familjer inte vet vart de ska vända sig – och så söker för många direkt till BUP som är en högspecialiserad vårdgren. Kerstin Evelius har i sin utredning räknat till över 20 olika verksamheter som direkt arbetar med psykisk ohälsa eller tangerar det. Nu föreslår hon så kallade vårdcentrum som ska samla all hälso- och sjukvård på primärvårdsnivå för barn och unga med psykisk ohälsa. De samtalsmottagningar, familjecentraler och ungdomsmottagningar som redan finns i kommunerna är en bra grund att börja med, menar Kerstin Evelius.
Vårdcentrum är en del av de långsiktiga åtgärderna som nu ska genomföras, intygar Björn-Owe Björk.
– Vi börjar i höst med att bättre samarbeta mellan de delar som redan finns.
En annan snar åtgärd är att noga kartlägga vårdbehovet i kommunerna.
– Vet vi hur många som exempelvis kommer att få en ADHD-diagnos i Östhammar kan vi mycket bättre bygga upp en stegvis vård för behovet just där, säger Björn-Owe Björk.
För att få bort köerna finns drygt 7 miljoner kronor i statsanslag. I övrigt tillsätts inga extra resurser.
– Pengarna behövs för att klara ärendepuckeln. Förutom det ska inga nya pengar behövas. Det här handlar om förändrade arbetssätt, säger han.
Till exakt vad kan pengarna användas?
– Det får verksamheten får bestämma, om det ska köpas in vård eller göras andra insatser.
Bland övriga förslag i Kerstin Evelius utredning finns:
* att genomlysa personalens administrativa berörda
* att fortsätta att satsa på initiativ för egenvård, som mobilappen Snorkel eller Hälsoäventyret
* att mer strukturerat samarbeta med skolor och elevhälsa för att hitta rätt metoder för att motverka ohälsa
* att stärka barns och ungas delaktighet och inflytande på regionens arbete med psykisk hälsa och ohälsa.
Även hälso- och sjukvårdsstyrelsen ska ta beslut i frågan.