Narkotikan är det kriminella livets näring. Det är alla intervjuade i serien "Det kriminella Uppsala" eniga om. Uppsalabon Anton är ett exempel på det. Han är den 20-åring som blev världsnyhet när han i oktober efterlystes internationellt, misstänkt för mord och rån i Oslo. Kort efter det greps han i Frankrike.
Vi har läst flera yttranden om Antons situation, från socialtjänsten i Uppsala och Kriminalvården. Där framgår att Anton är 13 år första gången han provar cannabis, alltså narkotika. I samma ålder träffar han för första gången socialtjänsten. När han är 14 år börjar han använda droger mer regelbundet.
Ett utredningshem bedömer att Anton vid knappt 16 års ålder är beroende av cannabis och har skadligt bruk av andra droger som hasch och spice, ”som han använt upp till fyra fem gånger i veckan och ibland dagligen.”
Personalen på hemmet beskriver honom som en trevlig person som går sin egen väg, att han är ”oberoende men inte udda”. Föräldrarna beskrivs som kärleksfulla och engagerade i sin son. Enligt en tidigare mentor på Antons grundskola i Uppsala är han smart och har lätt för sig ”när han väl varit närvarande på lektionerna”. Men på grund av skolket saknar han behörighet för gymnasiet.
Hans problem fördjupas, trots insatser från socialtjänsten och placeringar på slutna institutioner där Anton visar vilja att sluta med missbruk och kriminalitet. Han begår nya brott och nya utredningar görs.
När han misstänks för ett grovt rån mot ett kollektivboende i Uppsala konstateras i ett yttrande att Anton fått diagnoserna autism och ADD och har ett stort behov av stuktur i vardagen. Nu verkar Anton ha tappat instinkten att kämpa för att ändra sitt liv. Han tar regelbundet droger och går inte med på att lämna urinprover för att få insatser av kommunen.
Socialtjänsten konstaterar att Anton för att klara sin vardag är i behov av ett omfattande och strukturerat stöd som beaktar hans diagnoser. Men här öppnas ett glapp i systemet där Anton, då 19 år, faller igenom. Socialtjänsten hävdar att det krävs kontakter med psykiatrin och med kommunens omsorgsförvaltning. Men det vill han ta ansvar för själv. Han avslutas som ett ärende hos socialtjänstens ungdomsgrupp.
I en utredning från Kriminalvården från samma tid säger Anton att han missbrukar cannabis dagligen och tar bensodiazepiner och kokain någon gång i veckan, beroende på hur mycket fest det är och hur mycket pengar han har eller kan låna. Drogerna gör honom lugnare, förklarar han.
Kriminalvården ser en risk för återfall i brott och ett övervakningsbehov. De konstaterar också att Anton inte etablerat några kontakter med psykiatrin eller andra myndigheter. ”Han säger att han tycker att det är jobbigt då allting tar sådan tid och inget händer, att han tappar fokus under tiden mellan olika möten och planeringar”, skriver Kriminalvården.
Anton döms till ett och ett halvt års fängelse och släpps efter två tredjedelar av tiden. Två månader efter frigivandet grips han i den franska staden Dijon, misstänkt för ett mord och ett knivrån i Oslo. Då är han 20 år.
Advokaten Christer Söderberg har försvarat Anton i en tidigare rättegång och företrätt honom vid brottsmisstankar som lagts ner. Enligt honom är Antons fall med missbruksproblematik och psykisk ohälsa en klassiskt olycklig kombination.
– Då är det lätt att falla mellan stolarna när det gäller att få vård och hjälp från samhället. Ofta saknas det koordination mellan de ansvariga, säger han.
En person med neuropsykiatriska diagnoser, i Antons fall autism och ADD, och drogmissbruk skulle vara kraftigt hjälpt av en övergripande samordnare som kan sköta eller stötta i kontakter med vårdgivare och myndigheter, menar Christer Söderberg.
– För att rädda en sådan här person så krävs det precision i insatserna och även att rätt resurser sätts in tidigt, i unga år, när samhället får varningssignaler.
I den första delen av den här serien sa Ali, tidigare kriminell och skottskadad, att narkotika är den verkliga boven. En annan person, Soraya, beskrev hur hon kämpat med sin anhörigas missbruk innan han skadades allvarligt i ett skottdrama.
Christer Söderberg är specialiserad på grova brott, och har lång erfarenhet som försvarsadvokat. Narkotikan ligger bakom mycket av det han fått arbeta med i domstolarna.
– De för med sig mycket annan kriminalitet som hot, våld och stölder. Drogerna är ofta kärnan i kriminaliteten.
Enligt norska medier har en försvarsadvokat meddelat att 20-åringen erkänner mordet i Oslo.
LÄS ÄVEN: "Det finns mer knark än någonsin"
Fotnot: Anton heter egentligen något annat.