Trots att de drivit flera stora och lyckade utredningar som lett till fällande domar så finns en misströstan hos åklagare Thomas Bälter Nordenman och hans kollegor i Uppsala: kampen mot knarket är svår att vinna lokalt och möjligheten att strypa flödena är små. Samtidigt bottnar mycket av kriminaliteten och de grova brotten i narkotikahandeln, säger de.
– Den mesta grova kriminaliteten handlar om narkotika – det är där pengarna finns. Men tyvärr är inte narkotikabrotten särskilt prioriterade. Vi skulle vilja ha mer resurser, inte minst nationellt riktade resurser. Det är svårt för oss lokalt att leda utredningen av stora narkotikahärvor, säger Thomas Bälter Nordenman.
Han får stöd av Stewe Alm på polisens nationella operativa avdelning, NOA. Han har just inlett arbetet med att ta fram en strategi för polisens arbete mot droghandeln. Strategin ska i sin tur leda till handlingsplaner för poliserna på fältet.
– Narkotikafrågan har inte prioriterats på senare år. Den nya polisorganisationen har premierat generella poliskunskaper framför specifika, vilket gjort att de tidigare narkotikarotlarnas kunskaper försvunnit eller spridits ut. Men när det gäller narkotika räcker det inte med att vara en generellt duktig polis, det kräver specialkunskaper. Frågan är så komplex och har så många nivåer, säger han.
Ska polisen få bukt med skjutningarna behöver narkotikaflödena strypas.
– Vi kartlägger just nu distributionskanalerna till de utsatta områdena. Skjutningarna är anledningen till att vi nu tar tag i den här frågan. Det har inte varit högprioriterat, men nu är det mycket på gång, säger Stewe Alm.
Högsta ansvarig för polisen i Region mitt där Uppsala ingår är regionpolischef är Carin Götblad. För att komma åt narkotikahandeln behövs mycket mer av polisarbete på gatunivå, säger hon.
– Den nya polisorganisationen slog sönder fungerande narkotikagrupper. I Uppsala har vi dock lyckats behålla ett arbete, även om vi inte har kunnat rekrytera och har fått lov att arbeta med annat.
Men en nationell strategi räcker inte. Det krävs politiska beslut som stryper flödet över gränserna.
– Vi behöver titta på de länder som har särskilda myndigheter för gränskonstrollen, säger Carin Götblad.
Flera vi talat med i den här artikelserien uppger att droger är mer tillgängliga i dag än någonsin. Statistik från socialtjänsten i Uppsala kommun visade också en kraftig uppgång i narkotikabruket 2017. Åklagare Thomas Bälter Nordenmans bild är att det finns mer narkotika på marknaden i dag, både på gatan och på nätet. På nätet är det lätt att skydda sig: din beställning är helt anonym och du betalar med bitcoins som inte går att spåra.
– Och det är full service, du kan beställa vad du vill ha och de tar hem det åt dig även om de inte har det för tillfället. Lättillgängligheten, att du kan sitta hemma i vardagsrummet och göra din beställning på datorn, är ny. Så var det inte bara för fem år sedan, säger han.
Stewe Alm delar den här bilden.
– Det finns mer narkotika i omlopp i dag och de kriminella har ökat sina aktiviteter.
Ytterligare en som bekräftar bilden är Boel Sjöberg, biträdande lokalpolischef i Uppsala och Knivsta.
– Narkotikans betydelse inom den kriminella världen är mycket, mycket stor, säger hon.
Finns det någon ljusning i kampen mot knarket?
– Ne, tyvärr får vi bara in mer och mer droger. Detsamma gäller för vapen. Det är därför vi ser så mycket skjutningar.
Två stora mål i Uppsala där åklagare och polis i Uppsala haft framgång och nått fällande domar handlade om nätsidorna Expressapoteket respektive Habbanisten. Huvudmannen i fallet med Expressapoteket, en 33-årig Uppsalabo, dömdes i fjol till 8 års fängelse för synnerligen grovt narkotikabrott. Flera andra inblandade fick långa fängelsestraff. I det senare fallet med Habbanisten dömdes en man till drygt fem års fängelse för grovt narkotikabrott. En annan Uppsalabo friades helt från anklagelser. Mycket talar för att andra personer, som polisen inte lyckats spåra, haft de ledande rollerna i försäljningen. Ett tecken på det är att någon fortsatte besvara mejl och ta emot betalningar, även sedan de båda Uppsalamännen gripits.
– Att vi lyckats med Expressapoteket berodde på att vi hade både hungriga poliser och åklagare – och en ingång. Vi hittade en Uppsalakoppling och visste vad vi skulle leta efter, säger Thomas Bälter Nordenman.
I fallet Expressapoteket uppgick värdet av den narkotika som polisen kunde beslagta till omkring 10 miljoner kronor, enligt åklagarsidan.
– Då är det klart att någon har en skuld till någon annan. Vi såg också att brotten ökade efter beslaget. Vi kan inte bevisa att det hänger ihop, men vi såg att det skedde, säger Thomas Bälter Nordenman.
I fallet Habbanisten visar en beräkning att värdet på handeln uppgick till över 20 miljoner kronor.