Redan i höstens arbete med tilläggsbudgeten, som ska läggas fram för fullmäktige i november, krävs förändringar för att få regionens ekonomi på rätt köl. Enligt långtidsprognosen kommer underskottet annars att växa år för år fram till 2027, då regionen väntas gå med drygt 1,1 miljarder back.
– Vi har inte tänkt färdigt helt och hållet. Men jag tror att vi behöver göra åtgärder på alla de områden som beskrivs, säger Erik Weiman (M), tillförordnad ordförande i regionstyrelsen.
Enligt Björn Larsson, tillförordnad ekonomidirektör i Region Uppsala, är det dock vanskligt att göra säkra prognoser över framtidens ekonomiska utveckling. Tittar man på tidigare prognoser har de överskattat kostnadsutvecklingen för vården. Andra arbetssätt där samma åkommor i större utsträckning behandlas utan att patienterna behöver läggas in på sjukvård är både billigare och bättre för patienterna. Just nu pågår ett arbete i projektet "Effektiv och nära vård" där huvudinriktningen är att minska sjukhusvården, som är dyrare per patient, och ge en större del av vården i primärvården eller på andra sätt närmare hemmet.
Enligt befolkningsprognoserna kommer gruppen äldre att öka i länet. De äldre är också den mest vårdkrävande gruppen. Om vården skulle bedrivas på samma sätt som i dag skulle läkarbesöken vid Akademiska sjukhuset och lasarettet i Enköping stiga från dagens 450 000 till 550 000 år 2038, när man tittar på befolkningens storlek och sammansättning. Enbart detta skulle innebära en ökning av den årliga kostnaden med 500 miljoner kronor.
Ekonomerna har skissat på vad olika åtgärder skulle få för resultat fram till 2027.
En skattehöjning på en krona är den enskilda åtgärd som har störst effekt, både på kort och lång sikt. Det skulle ge ett rejält överskott på nästan 600 miljoner kronor fram till 2020. Mot slutet av perioden skulle resultatet fortfarande vara positivt, men något lägre än överskottsmålet för en långsiktigt hållbar ekonomi.
Ett stopp för ökningen av antalet anställda skulle ge ett nollresultat 2027. Eftersom befolkningen både väntas öka och bli äldre innebär dock detta alternativ kraftiga rationaliseringar då behoven av både kollektivtrafik och vård ökar.
Redan i dag berättar personalen om en ohållbar situation på framför allt akutmottagningen vid Akademiska sjukhuset. Det beror i sin tur på att hela sjukhuset har brist på vårdplatser till följd av sjuksköterskebristen.
– Jag tror att vi behöver titta på om en del patienter som i dag kommer till akutmottagningen egentligen inte har behov av det. Det handlar inte om att någon får vård i onödan, utan att slutenvårdssjukhus inte alltid är den rätta vårdformen för de här patienterna som kan ha drabbats av sviktproblematik eller fallskador. Här behövs en god samverkan mellan regionen och kommunerna, säger Erik Weiman.
Arbetet med en långsiktigt hållbar ekonomi kommer naturligtvis att pågå över flera mandatperioder. Erik Weiman säger att han är mån om en bred dialog med oppositionen.
Helena Proos (S), regionråd, säger dock att hon hade velat se fler konkreta förslag redan nu.
– Det här dokumentet är en bra plattform. Men jag hade förväntat mig lite mer action. Det ekonomiska läget är oerhört allvarligt och det finns inget förslag till beslut. Tiden rullar och det ser ut som om det kommer att bli ett underskott på sista raden för i år. Och kommer att innebära oerhörda problem för 2020, säger Helena Proos.
LÄS MER: Skenande förlust för Akademiska sjukhuset
LÄS MER: Ständiga underskott för sjukhuset
LÄS MER: De svåra prioriteringarna återstår