De ständiga underskotten för Akademiska sjukhuset har varit en följetong under många år. Det nya blågröna regionstyret hoppas nu en gång för alla att komma till rätta med problemen. Men det riktigt svåra arbetet återstår: Att berätta vad som ska prioriteras bort.
Politikerna i alla partier utom Vänsterpartiet har deklarerat att de inte vill höja skatten. Det innebär att de ekonomiska ramarna ligger fast.
På lång sikt är en åldrande befolkning en stor utmaning för regionen. Samtidigt finns det stora krav från väljarna på att vården ska fungera. Förtroendet för sjukvården är också högt.
Medicinska landvinningar gör att nya, och ofta men inte alltid, dyrare behandlingar gör att fler allvarliga sjukdomar kan botas. Den grupp som kostar i särklass mest pengar i vården är de multisjuka äldre.
När andelen äldre ökar sätter det ytterligare press på vårdens resurser. Färre skattebetalare ska finansiera ett större vårdbehov.
Lyckas man i det förebyggande arbetet: att få medborgarna att röra på sig mer, röka mindre och äta bättre, finns sannolikt en hel del pengar att spara. Det ser dock inte särskilt ljust ut. En färsk undersökning från Folkhälsomyndigheten visar att ungdomar visserligen röker mindre och äter bättre än tidigare, men också att de rör sig alldeles för lite.
För att ekvationen ska gå ihop behöver politikerna sannolikt göra prioriteringar. Problemet är att det inte är ett särskilt populärt budskap för någon politiker att tala om för väljarna att de kan behöva vänta längre i vårdköerna.
Hittills är det personalen på sjukhuset som fått betala för besparingarna med sin arbetsmiljö. Det är dock ingen hållbar lösning på sikt.