Skenande förlust för Akademiska

Förlusten blev i fjol betydligt större än väntat för Akademiska sjukhuset. Det gör att region Uppsala gör ett betydligt sämre resultat än väntat.

Stefan Olsson (M) säger att man måste förändra arbetsgivarpolitiken på framför allt Akademiska sjukhuset.

Stefan Olsson (M) säger att man måste förändra arbetsgivarpolitiken på framför allt Akademiska sjukhuset.

Foto:

Vård2019-01-29 10:08

Totalt redovisar Region Uppsala visserligen ett överskott på 58 miljoner kronor för 2018, men det är avsevärt sämre än budgeten på plus 170 miljoner. Det som gjorde att resultatet kunde hålla sig på plussidan var ökade statsbidrag och aktieförsäljningar.

– Vi har väldigt stora problem med ekonomin. Det kommer att bli ett omfattande arbete att komma till rätta med det, säger Stefan Olsson (M), regionstyrelsens ordförande.

För Akademiska sjukhuset fortsatte kräftgången och året slutade med ett totalt underskott på 377 miljoner kronor, vilket kan jämföras med den senaste prognosen på minus 300 miljoner som presenterades i slutet av november. En förklaring till att resultatet försämrats så kraftigt under bara någon månad är vårdplatskrisen som UNT berättade om i förra veckan. Det har lett till ett ökat behov av att köpa vård från andra landsting samtidigt som intäkterna från patienter från övriga landsting har minskat. Dessutom har merkostnader för hyrpersonal ökat under slutet av året, trots ambitionerna att minska behovet av bemanningsföretag.

För 2019 har man planerat för ett underskott på 100 miljoner kronor, men det är nu tveksamt om Akademiska sjukhuset kommer att klara det målet, enligt Bo Strömquist, ekonomidirektör på Akademiska sjukhuset.

– Vi har inga exakta svar nu. Vi måste vidta ytterligare åtgärder för att klara det, men det finns en stor risk att det blir ytterligare underskott för 2019.

Kan besparingar ytterligare förvärra läget om det leder till att vårdplatser hålls stängda?

– Det är det som är det delikata i det här läget. Vi måste hitta åtgärder som inte omöjliggör en förstärkning av kapaciteten, säger Bo Strömquist.

Det grönblå styret pekar nu ut arbetsgivarpolitiken som ett nyckelområde för att komma till rätta med ekonomin. Ett arbete har inletts för att göra om de kritiserade arbetstidsmodeller som lett till försämringar för de grupper som jobbar mycket obekväma tider. Enligt Stefan Olsson ska en omförhandling dock inte innebära försämringar för övriga grupper.

– Det kommer att vara en knölig process som kompliceras av att det påbörjas centrala förhandlingar mellan SKL och Vårdförbundet.

För regionen som helhet kommer befolkningsutvecklingen, med allt fler äldre att sätta press på ekonomin framöver. Ett arbete som ska stärka ekonomin på sikt är projektet effektiv och nära vård, som inleddes under den förra mandatperioden. Tanken är att flytta över mer vård från sjukhuset till primärvården, vilket ska ge både bättre ekonomi och kvalitet i vården.

LÄS MER: Vårdplatskrisen värre än någonsin

LÄS MER: Personalbrist fortsätter att pressa Ackis

LÄS MER: Hyrpersonalen ska bort

Vårdplatskris ger växande underskott

UNT kunde i förra veckan berätta att 85 av de planerade 848 vårdplatserna var stängda på Akademiska sjukhuset.

Från mitten av november fram till mitten av januari har sjukhuset haft ett rött, överbelastat, läge nästan dygnet runt. Det innebär att i princip ingen patient kan tas in utan extraordinära åtgärder.

En stängd vårdplats innebär förluster på mellan 7 och 10 miljoner årligen till följd av minskade intäkter från andra landsting och ökade kostnader för köpt vård.

Totalt gick Akademiska sjukhuset med 377 miljoner i förlust 2019. För hela Region Uppsala blev resultatet plus 58 miljoner kronor.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!