Onkologkliniken på Akademiska sjukhuset har fyra strålningsapparater för att behandla cancer. Men sedan augusti kan en av dem inte användas på grund av bristen på sjuksköterskor. Det får konsekvenser för patienterna.
– Nu har vi flera veckors väntetid på strålbehandling, vilket vi i normalfallet inte har. Om det minskar chanserna att bli botad kan vi ju inte veta, men det är klart att vården blir sämre, säger Kristina Nilsson som är fackligt ombud och överläkare på onkologkliniken.
Kliniken tvingas nu också säga nej till en del patienter. Personer som har obotlig cancer och som behöver lindrande strålbehandling för smärta i skelettet, när exempelvis inte morfin hjälper, kan inte alltid få hjälp.
– Nej, vi kan inte ge strålbehandling till alla. Som läkare är det givetvis jobbigt att inte kunna ge den vård som patienten behöver. Resursmässigt är det ett problem att det går åt tid varje dag att behöva bedöma och prioritera remisser.
Kristina Nilsson säger att läget är mer pressat än det varit någon gång tidigare under de 23 år hon jobbat på Akademiska sjukhuset. Hon anser att sjukhusledning och politiker pratar för mycket om att hålla budgeten, och satsar för lite på att göra sjukhuset till en attraktiv arbetsplats med såväl bra löner som bra arbetsmiljö.
– Vi har varit på väg neråt så länge och nu har vi kommit ner till någon slags botten. Vi behöver ett tydligt ledarskap som lyssnar på verksamheterna och en tydlig handlingsplan för hur vi ska ta oss upp.
LÄS MER: "Läget värre än någonsin på Akademiska sjukhuset"
LÄS MER: "Topparna ska inte vara permanenta"
Kristina Nilsson är inte ensam om att beskriva läget som det svåraste hittills. Pelle Nilsson, fackligt ombud och överläkare på neurokirurgen, säger att stämningen på sjukhuset är den sämsta sedan han började jobba här 1994:
– Många vill inte jobba kvar och det är svårt att nyrekrytera. Klimatet är väldigt hårt och beror mycket på sjukhusledningens sätt att hantera situationen. Beslut kommer uppifrån och ner. Ledningen lyssnar alldeles för lite på de anställda.
Enligt Pelle Nilsson upplever han och många med honom snarast att ledningen försöker skönmåla situationen i kanaler som exempelvis personaltidningen Ronden.
– Det gör att folk blir otroligt misstänksamma och att man tappar förtroende för ledningen eftersom de inte verkar se eller förstå problemen.
Som exempel tar han de nya arbetstidsmodellerna som kom på förslag, som innebar att en av personalgrupperna skulle jobba fler pass för samma lön.
– Personalavdelningen uttryckte att det var en förbättring av arbetssituationen. Om byggarbetarna som nu håller på att bygga ut sjukhuset skulle tvingats jobba fler pass för samma lön skulle de ha lagt ner bygget. Men nu är det här ett kvinnodominerat yrke.
Claes Juhlin, verksamhetschef på kirurgkliniken, tycker även han att situationen är mer pressad än tidigare.
– Det är ansträngt men inte på randen till kaos. Vi får lägga ner mycket tid på att hitta lösningar för dagen i stället för att jobba mer långsiktigt.
Enligt den kartläggning som Sjukhusläkarna gjort, och som UNT skrivit om, är 43 av 115 vårdplatser stängda på kirurgavdelningen. Men enligt Claes Juhlin handlar det om cirka 14 stängda platser av totalt 76. Han säger att platsbristen till viss del förlänger köerna för planerade operationer – men inte mycket, eftersom även bristen på operationssköterskor sätter stopp för antalet möjliga operationer.
Överlag tycker Claes Juhlin att det görs en hel del för att förbättra den pressade situationen på sjukhuset.
– Alla verksamheter försöker hitta nya lösningar för hur bemanningen ska bli jämnare över veckans alla dagar och hur vi kan jobba för att korta vårdtiderna med bibehållen patientsäkerhet. Jag är optimist och tror att vi nu nått kulmen vad gäller det ansträngda läget.
Varför tror du det?
– För att ledningen vet att det krävs bättre löner och ett bättre arbetsgivarerbjudande för att behålla och rekrytera kompetent personal.