Akademiska sjukhuset i Uppsala har i flera år haft överbeläggningar och sjuksköterskebrist. Men den kartläggning som Sjukhusläkarna i Uppsala gjorde i slutet av 2016 visar att situationen försvårats ytterligare.
– Det är förfärligt. Det blir bara värre och värre. Folk står inte ut längre, säger Anna Rask-Andersen som är ordförande för Sjukhusläkarna och huvudskyddsombud på Akademiska sjukhuset.
Kartläggningen, som först uppmärksammades av facktidningen Sjukhusläkaren, visar att det råder en konstant brist på vårdplatser och därför ständig överbeläggning på sjukhusets olika avdelningar. På kirurgen hålls exempelvis 43 av 115 platser stängda på grund av sjuksköterskebristen. Av akutsjukvårdens och internmedicins 29 platser är 9 stängda – på dessa avdelningar slutade 14 av 35 sjuksköterskor under 2016.
Det senaste året har totalt 15 procent av sjuksköterskorna lämnat Region Uppsala, enligt en granskning av tidningen Vårdfokus. Den personal som är kvar får jobba ännu hårdare och hinner, enligt rapporten, inte med alla ordinarie arbetsuppgifter. Den stora bristen på sjuksköterskor har även fått till följd att narkosläkare nu utför uppgifter som narkossköterskorna egentligen ska göra.
För patienterna innebär situationen att det är svårare att få en plats på sjukhuset och att risken är stor att man blir hemskickad för tidigt.
– Vårdavdelningar måste skicka hem patienter som inte är friska, för att göra plats för ännu sjukare patienter. De som jobbar på akuten får in patienter som egentligen behöver läggas in, men som skickas hem eller får ligga kvar inne på akuten i stället för att komma till rätt avdelning.
Personalbrist på neonatalavdelningen har fått till följd att antalet transporter av sjuka barn till andra sjukhus har ökat, inte på grund av medicinska anledningar utan för att ännu sjukare barn behöver plats. I tre fall det senaste året har man, som UNT tidigare rapporterat, skickat iväg gravida kvinnor till Åbo i Finland för att föda.
– Det här skapar en stor stress för läkare på olika avdelningar, inte minst en etisk stress, säger Anna Rask-Andersen.
Förra veckan slogs larm nationellt om att det skett en drastisk ökning av antalet kvinnliga läkare som är sjukskrivna för utmattningssyndrom. Något som Anna Rask-Andersen ser tydligt.
– Under mina femton år som skyddsombud har jag aldrig haft så många rehabärenden som det senaste året. Och det är inga duvungar som blir sjukskrivna, utan starka kvinnor som tagit sig fram i manliga strukturer. Men även män blir utbrända och trötta av den här ohållbara situationen.
Sedan undersökningen gjordes har läget förbättrats något tack vare en tillfällig extra avdelning för influensapatienter. Men på fredagen hade sjukhuset ändå 34 överbeläggningar.
Enligt Anna Rask-Andersen måste Region Uppsala – som landstinget numera heter – bli en bättre arbetsgivare för att hålla sin personal frisk och för att kunna nyrekrytera.
– Jag är väldigt besviken både på politikerna och sjukvårdsledningen för att man inte lyssnar på nödropen från personalen. Politikerna har ett mål: att hålla budgeten. Men då måste de berätta vilka arbetsuppgifter som personalen ska prioritera bort.
Hon säger att det samtidigt har blivit lägre i tak på Akademiska och att den som ifrågasätter arbetsmiljön och patientsäkerheten kan drabbas av olika typer av repressalier.
– När det handlar om säkerhet måste det vara högt i tak. Om folk inte vågar säga till när de ser att patientsäkerheten hotas finns en risk att patienter skadas eller i värsta fall avlider.