Det är onsdag före midsommar och högsommarvärmen har kommit tidigt. På en allmänning nära Gottsunda centrum passar en mamma på att njuta av eftermiddagssolen med sitt barn. De vekar lyckligt ovetande om mordförsöket på öppen gata bara ett stenkast bort. Där är det nu är fullt av polisbilar och det är på vägen dit som UNT:s reporter noterar de solande två.
20 minuter har då gått sedan två salvor med vad som verkar vara automateld avlossades mot en bil utanför köpcentrumet. Gatan är blodig och bilen har fullt med kulhål. Avspärrningarna är omfattande och de som shoppat färdigt kommer inte åt sina bilar.
Mannen i bilen skadas svårt i mordförsöket och vårdas ännu på sjukhus.
Gottsundabon Bilal, som egentligen heter något annat, berättar för UNT:s reporter på plats att han hörde skotten och gick för att se vad som hänt. Tidigare i vår sköts det in i en trappuppgång i hans hus. När det smattrar på gatorna i dag frågar man sig inte längre om det är någon som skjuter av fyrverkerier, utan tänker att det är skottlossning igen, förklarar Bilal. Hans familj trivs bra i Gottsunda, där de bott i många år, men nu vill Bilals fru flytta, säger han. Det har blivit för läskigt.
Med anledning av vårens många skjutningar i Uppsala träffar vi fyra poliser i olika roller på Polishuset. De är oroade. Det grova våldet och skottlossningarna har kommit obehagligt mycket närmare de oskyldiga och riskerar nu allvarligt att drabba tredje man, säger de.
En av dem är Stefan Siesing, yttre befäl, som dagligen möter dem som rör sig i eller nära de kriminella kretsarna, de som är en del i våldsvågen.
– Gräv ned stridsyxan. Besinna er, vi andas ju samma luft, säger jag åt dem. Det är så pass nära nu att tredje person hamnar i graven. Automatvapen skjuts utan kontroll, säger han.
Fem skjutningar senaste halvåret har skett dagtid med folk i rörelse omkring, berättar Cecilia Winblad, chef för utredningar av grova brott. Det har skjutits utanför affärer och i ett grönområde. Barn har lekt på lekplatser i de vinande kulornas närhet, eller just kommit hem från skolan när skott avfyrats genom trapphusporten.
Skälen till våldet tror poliserna är desamma som tidigare: hastigt eskalerade konflikter om narkotika, vapen, kränkningar eller svek. Bilden de tecknar stämmer väl med den som skottskadade ”Ali” gav i ett reportage i UNT i höstas. Alla beskriver de ett Uppsala med pressade kriminella med svaga lojaliteter, där läget är infekterat och minsta konflikt snabbt kan få ödesdigra konsekvenser. Det kan handla om havererade affärsuppgörelser men lika gärna om ”tjejer, att någon talat dåligt om dig, att du fått ett slag, eller att någon skämt ut dig”, berättade Ali då. ”Det enda du tänker på är hämnd”, fortsatte han.
Så verkar det vara nu med, berättar Stefan Siesing och hans kollegor. Men det som nu sker är att värdet av ett människoliv devalveras hos de kriminella, särskilt hos de yngre längre ned i hierarkin. Likgiltigheten har ökat, säger Cecilia Winblad. En annan polis, som arbetar med underrättelsetjänst, ger en bild av irrationella kriminella som inte förstår konsekvenserna av sitt agerade.
– Många är desillusionerade och skiter i hur det går. De lever för en dag och bryr sig inte om framtiden. Vi hoppas att de i toppen av pyramiden kan försöka påverka för att få stopp, säger han men låter det bli osagt om han tror att det kommer att ske.
Stefan Siesing och poliserna i yttre tjänst har försökt att prata med de ungas föräldrar.
– Men det är svårt för dem att nå sina barn. Vår bild är att det gått för långt i ett för tidigt skede för många av de här personerna, säger han.
Ingen av poliserna vill säga att allmänheten ska behöva känna sig rädd. Inget dåd har haft syftet att skada någon oskyldig och Uppsalabon kan ännu gå till affären eller lekplatsen utan att vara skraj, säger de. Men i samma andetag lägger de till att skyttarna ofta är otränade i vapenhantering, att de är påverkade av droger och dopning och att situationen är pressad.
Och att åldrarna på skyttarna gått ner.
– Åldern har sjunkit avsevärt och det måste verkligen analyseras. Hur har vi hamnat där och varför är lösningen för de här personerna att skjuta? I dag krävs inte mycket för att det ska bli skottlossning. Det här är en komplex samhällsfråga, säger polisen som arbetar med underrättelsearbete.
Frågan är om polisen har kontroll på situationen. På UNT:s raka fråga blir det omedelbara svaret ett par sekunders tystnad.
– Både ja och nej. Men det går inte riktigt att svara på. Det här är hela tiden levande. Vi har bra koll på vad som hänt, men vad som komma skall vet vi inte. Det kan komma som en blixt från klar himmel, säger yttre befälet Stefan Siesing.
– Vi har inte den kontrollen att vi kan förhindra nästa skjutning. Då måste vi ha total insyn i allt som händer och sker, och det har vi inte, säger Niklas Hållkvist, ställföreträdande lokapolisområdeschef.
Men vet ni att ni har förhindrat skjutningar?
– Ja. Vi har till exempel gjort mycket vapenbeslag, och det är begränsande för vad nästa skjutning skall bli, säger Niklas Hållkvist.
Uppsalapolisen har tidigare gått ut och sagt att cirka 250 individer är intressanta för polisen. Hur de har ringats in eller hur de mer exakt är organiserade vill poliserna inte gå in på. Men fakta är att det finns hela familjer som är kriminellt belastade och att det finns någon form av hierarki. Hur den strukturen ser ut eller vilka som ingår i de kriminella nätverken kan variera mycket och snabbt, berättar utredningschefen Cecilia Winblad.
– Vilka som är inblandade och förekommer i utredningsarbetet kan variera jättesnabbt. Konstellationerna kan se helt olika ut från en månad till en annan, säger hon.
I Aftonbladet varnade Rikspolischefen Anders Thornberg häromveckan för att skjutningarna kan fortsätta på dagens nivå i fem-tio år till. Som en motvikt säger yttre befälet Stefan Siesing att han och kollegorna på fältet märker att många skulle vilja lämna den kriminella världen bakom sig – om de bara vågade och hade alternativ och stöd för att genomföra det. Hur framtiden blir går inte att sia om, menar Stefan Siesing.
– Det är upp till individerna. Vi gör vad vi kan för att för att trygga medborgarna. Genom vanligt bra polisarbete har vi exempelvis gjort många tillslag av vapen, droger och sprängämnen under våren.
Hustrun till Bilal, mannen som dök upp vid brottsplatsen i Gottsunda och vars hus tidigare i år besköts, har polisen inte lyckats ge någon känsla av ökad trygghet.
För skjutningarna där hon bor har ju – trots polistillslagen – fortsatt.