På juldagen i fjol var en polis ute och patrullerade i Gottsunda när han såg hur en man lade flera paket i en brevlåda vid Slädvägen. Polismannen berättar i en rapport om vad som hände: "När han får syn på min målade bil avbryter han det han gör och går först hastigt längs med Flakvägen för att sedan börja springa".
När mannen grips hittas narkotikaklassade tabletter i paketen. Han bär även på en nyckel till en lägenhet i Gottsunda och då polisen gör husrannsakan står det klart att det rör sig om en fullträff. Där upptäcks inte mindre än 18 väskor med narkotiska läkemedel.
Mannen kan kopplas till ytterligare en lägenhet i området och sammantaget påträffas 770 000 narkotikaklassade tabletter samt 4 kilo amfetamin.
Beslaget har betecknats som det största i sitt slag i landet någonsin.
– Ärendet inleddes av en ren slump. Om inte den där mannen sprungit iväg hade kanske aldrig det gigantiska narkotikalagret uppdagats, konstaterar kammaråklagare Pontus Melander.
Under torsdagen inleds rättegången mot de utpekade huvudmännen i härvan, två Uppsalabor, 25 respektive 31 år gamla.
Den ene mannen har arbetat inom vården och den andre har varit städare. Båda förnekar brott men åklagaren hävdar att de ligger bakom Habbanisten, en hemsida på nätet som numera upphört.
Vem som helst har kunnat gå in på nätet och beställa narkotiska preparat från Habbanisten. Varorna har sedan levererats med post.
De åtalade männen anklagas för att ha skickat iväg minst 4 500 paket och de ska ha hanterat narkotika till ett värde av minst 21 miljoner kronor.
En svårighet under polisutredningen har varit att datorer, telefoner och annan beslagtagen teknisk utrustning till stor del har varit krypterad. Dessutom har penningöverföringar skett via den svårspårade digitala valutan bitcoin.
– De som driver drogshoppar på nätet använder ofta kryptering vilket gör verksamheten svåråtkomlig. I fallet med Habbanisten har vi haft duktiga forensiker som ändå kunnat komma åt en del uppgifter, uppger Pontus Melander.
Han misstänker att de åtalade männen bara haft i uppdrag att sköta paketering och leveranser medan narkotikahandeln organiserats av andra. Något som tyder på det är att mejl som skickats till Habbanisten fortsatte att besvaras även efter att de båda männen gripits.
– Troligen har beställningarna tagits emot av huvudmän som suttit högre upp i kedjan. De som lett verksamheten måste ha tjänat gigantiska pengar på detta, säger Pontus Melander.
De åtalade männen har fått in stora belopp på sina bankkonton, långt mer än de tjänat på sina lönearbeten.
I åklagarens bevisning ingår en händelse i slutet av december i fjol. Då stoppades den åtalade 31-åringen av tullpersonal på Arlanda när han skulle resa till Turkiet med en väska innehållande en halv miljon kronor i kontanter. Det gick inte att få tag på någon polis som kunde gripa mannen för en närmare undersökning och han tilläts därför lämna Sverige med pengarna.
– Mycket tyder på att kontanterna han hade med sig på Arlanda kom från narkotikaförsäljningen, anser Pontus Melander.
Polisen har konstaterat att 6 miljoner kronor i bitcoin förts över till Habbanisten. Åklagaren begär att tingsrätten ska låta Kronofogden ta pengarna i beslag.
Men i och med att de 6 miljonerna hamnat i en så kallad digital bitcoin-plånbok är pengarna troligen oåtkomliga för myndigheterna och brottslingarna har därmed goda möjligheter att behålla dem.
Flera av Habbanistens kunder lever knappast upp till bilden av nedgångna narkomaner. Istället har det i många fall rört sig om personer med vanliga jobb men som lidit av ångest, depressioner och andra psykiska problem.
Några uppger i polisförhör att deras läkare inte velat skriva ut mer psykofarmaka vilket lett till att de gjort beställningar från Habbanisten.
En kvinna i Gävle beskriver sig som "en vanlig sjukskriven som jobbat i vården". Hon lider av kraftig ångest men hennes psykiater har sagt nej till mer medicin. När polisen slog ut Habbanisten upphörde de leveranser av ångestdämpande preparat hon dittills fått.
Gävlekvinnan, som då inte kände till att polisen ingripit, vädjade om fortsatta leveranser. Hennes sms till Habbanisten tydde på en desperat situation: "Jag har fruktansvärd ångest. Jag vill bara vara lugn och komma över all ensamhet".
Kvinnan, som lever på 11 000 kronor i månaden, har betalat cirka 9 000 kronor till Habbanisten.
De åtalade männen riskerar stränga straff. Som jämförelse kan man tas ärendet med Expressapoteket, en Uppsalabaserad webbshop där polisen 2017 beslagtog cirka 50 000 tabletter med narkotiska läkemedel, det vill säga mindre än en tiondel än i fallet med Habbanisten.
Enligt åklagaren hade ligan bakom Expressapoteket fått in cirka 8 miljoner kronor på försäljningen. Huvudmannen, en 33-årig Uppsalabo, dömdes i fjol till 8 års fängelse för synnerligen grovt narkotikabrott och även flera andra inblandade fick långa fängelsestraff.
Uppdatering vid 09.35:
Kammaråklagare Pontus Melander inledde torsdagens huvudförhandling med att yrka att de båda åtalade männen fälls för synnerligen grovt narkotikabrott. Brottet ska rubriceras som synnerligen grovt bland annat eftersom narkotikaförsäljningen varit tillgänglig även för minderåriga, anser åklagaren.
31-åringen uppger genom sin advokat att han förnekar brott. 25-åringen erkänner innehav av cirka 4 000 narkotikaklassade tabletter. Preparaten fanns i de 39 paket han höll på att posta då han greps av polisen på juldagen i fjol. I övrigt nekar han till alla anklagelser.