Läs mer: Så ska Uppsala bli större än dagens Malmö
Läs mer: Avloppsnätet bromsar utbyggnad
Läs mer: Det byggs lite för mycket och lite för trångt
I rusningstid är det en strid ström som väller av pendeltåget som kommer från Stockholm. Lasse Carlström, lokförare på pendeltåget från Stockholm som rullar in klockan 17.04, säger att de oftast flyter bra.
– Men det behövs inte så stora störningar för att man ska märka av det. Och då får man vänta längs banan, säger han.
Frågan om det ska byggas fler spår mellan Uppsala och Stockholm har stötts och blötts i många år. Beskedet från den förra regeringen var bistert för Uppsalas del: ”Ni får inte fyra spår. När Citybanan är klar 2017 kommer det göra stor skillnad även för pendlarna mellan Stockholm och Uppsala”.
Därefter har tongångarna blivit mer positiva, även om ingen vill ge några löften om att investeringen blir av.
–Vi är övertygade om att vi behöver stärka pendlingsmöjligheterna i starka arbetsmarknadsregioner. De investeringar som kommer att bli aktuella är där det finns stora kapacitetsbrister och områden där det finns stora möjligheter att få fart på både bostadsbyggande och jobb. Däremot har vi inte i dagsläget kommit så långt att vi ställer enskilda objekt mot varandra, säger Anna Johansson (S), infrastrukturminister.
Principerna som ministern lägger fram ligger väl i linje med de argument som levereras av Handelskammaren, Regionförbundet, UL, SL och kommunerna längs med järnvägen i det så kallade ABC-samarbetet. Arlandakorridoren, mellan Uppsala och Stockholm har Sveriges starkaste arbetsmarknad, vilket också skapar möjligheter att bygga både bostäder och arbetsplatser.
– Vi visar att vi kan leverera många bostäder till en förhållandevis låg kostnad. Bygger man ut järnvägen mellan Uppsala och Stockholm kan det byggas 100 000 bostäder. Det är lika många som man räknar med för hela höghastighetsbanan mellan Stockholm och Malmö/Göteborg, säger Erik Pelling (S), kommunalråd med ansvar för plan- och byggfrågor.
Inför arbetet med höstens infrastrukturproposition är beskedet från Trafikverket att järnvägsnätet är så eftersatt att man i första hand måste prioritera underhåll i det befintliga järnvägsnätet. Sen är det en politisk fråga hur mycket pengar man kan skjuta till för nyinvesteringar. Höstens propostion lagger fast ramarna och blir ett uppdrag till Trafikverket som sedan ska ta fram ett förslag till nästa investeringsplan.
Just nu gör Trafikverket en så kallad åtgärdsvalsstudie, bland annat för sträckan Uppsala–Skavstaby, där Arlandabanan ansluter norr om Upplands Väsby. Utifrån dagens brister tittar man på vad som behövs: Vill man kunna köra tätare trafik? Vill man kunna stanna tågen på fler platser? Vill man ha ett system som är mer robust mot störningar? Och det är inte säkert att ett utbyggt fyrspår är lösningen.
– Om man ställer rätt frågor och vrider och vänder på funktionerna är det större chans att man gör rätt från början. Från vår utgångspunkt blir det fel att börja med att bestämma sig för en specifik lösning, säger Mikael Klingstedt på Trafikverket.
Samtidigt är man på Trafikverket väl medveten om de starka önskemålen från de regionala aktörerna om en utbyggnad.
– Man är väldigt enade i den här frågan, och det tror jag är en styrka, inte bara i länet utan i hela regionen där man ser sig som en homogen arbetsmarknad, säger Mikael Klingstedt.
Pendlarna mellan Uppsala och Stockholm, som vid den här tiden på eftermiddagen bildar en ganska bastant folkmassa på perrongen, har genom åren blivit ett luttrat släkte. Satsar man på fler spår kommer också dagens pendlare att märka att tågtrafiken blir mindre störningskänslig. Men framför allt är fyrspårsfrågan något som ska lösa pendlingen i ett framtida, större Uppsala.