Videon är inte längre tillgänglig
Båda döms till fängelse. Den 22-årige mannen fälls också för hanteringen av handgranaterna och döms för grovt brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor. Han döms även för innehav av narkotika. Mannen döms till 2 års fängelse medan straffet för den 23-åriga kvinnan blir 10 månaders fängelse. De ska också gemensamt betala 36 000 kronor i skadestånd till nöjesstället för skadorna i lokalen.
- Allt talar för att vi kommer att överklaga den del av domen som handlar om straffvärdet, säger den 22-årige mannens försvarare, advokat Stefan Wallin.
Han tog emot tingsrättens dom tillsammans med sin klient på häktet på eftermiddagen. Försvaret har yrkat att sprängningen ska bedömas som ett skadegörelsebrott och inte som allmänfarlig ödeläggelse, vilket också blev tingsrättens dom.
- Jag är nöjd med tingsrättens slutsats när det gäller rubriceringen och tolkar tingsrättens dom mot den medåtalade kvinnan som att straffvärdet bör ligga runt tio månader för skadegörelsen. Däremot tycker vi att tingsrätten tagit i rejält när det gäller påföljden på övriga punkter, säger Stefan Wallin.
Även kammaråklagare Michael Ehrencrona har synpunkter på strafftiden för gärningspersonerna, men menar tvärtom att de kunde varit längre:
– Jag kan tycka att det är i lägsta laget för båda två, men jag måste analysera domen mer noggrant innan jag tar ställning till om den ska överklagas eller ej.
Åklagaren ville i första hand ha dem dömda för allmänfarlig ödeläggelse, men tingsrätten delade försvarets uppfattning och dömde dem för skadegörelsebrott. Däremot fick försvaret inte gehör för sina yrkanden om att låta dem slippa fängelse. Det välkomnas av åklagaren:
– Domstolen är tydlig med att ett sådant här brott inte kan bestraffas med annat än fängelse, säger Michael Ehrencrona.
Ingen person befann sig på nöjesstället på Nedre Slottsgatan i centrala Uppsala, när granaterna detonerade vid 03-tiden på morgonen 21 maj i år. Ingen förutom förövarna skadades heller fysiskt – båda fick skärskador i händerna – och de materiella skadorna i lokalen begränsades till kapprummet och soputrymmet där granaterna slängdes in. Även om tingsrätten konstaterar att det rörde sig om en kraftig explosion med eldsflammor, som syns på övervakningsfilmen från platsen, så visar inte utredningen att det fanns någon konkret fara för att boende i grannhuset skulle skadas. Inget talar heller för att det fanns andra personer i närheten av detonationen. Däremot hade det, enligt tingsrätten, funnits betydande risk för allvarlig personskada om någon passerat på gatan intill, när granaten i soputrymmet exploderade. Slutsatsen blir att sprängdådet inte bedöms som allmänfarlig ödeläggelse. Eftersom det rörde sig om livsfarliga sprängmedel klassas det i stället som grov skadegörelse.
Tingsrätten konstaterar att mannen förvarat handgranaterna i en väska som placerades i en lägenhet, utan att lägenhetsinnehavaren visste vad som fanns i väskan. Han har också transporterat granaterna på tåg mellan Tierp och Uppsala, samt haft dem med sig på en krog i Uppsala, i väntan på att BJ skulle stänga så att spräningen kunde genomföras. Enligt domstolen är det fråga om explosiva varor "med mycket hög farlighetsgrad som hanterats bland allmänheten". Det är också skälet till att hans förvaring och hantering av granaterna bedöms som grovt brott.
Mannens inköp av narkotikapartiet är bakgrunden till att han utförde sprängningen, enligt den berättelse han lämnat i polisförhör och under rättegången. Enligt mannen var narkotikans kvalitet så dålig att den var svårsåld. Därför fick han inte in tillräckligt med pengar för att betala narkotikan, som han köpt på kredit för cirka 70 000 kronor. Han hamnade i skuld till försäljarna, som bland annat utsatte honom för misshandel och pistolhot och försökte få honom att utföra väpnat rån, samtidigt som skuldbeloppet höjdes.
När de började hota hans anhöriga gick han med på att utföra granatattacken. Skulden skulle då sättas ned med 20 000 kronor, berättade mannen vid rättegången. Kvinnan, som han kände sedan tidigare, har berättat att hon ställde upp för att hjälpa sin kamrat.
Åklagare och polis bedömer att mannens berättelse är trovärdig. I domen delar Uppsala tingsrätt den bedömningen. Vilka som ligger bakom hoten och som försåg mannen med handgranaterna är inte känt. Även motivet till sprängningen är höljt i dunkel. Krogens ägare har förklarat att den enda förklaring de kan tänka sig är att någon nekats inträde och velat ta hämnd. De har bestämt nekat till att utsatts för utpressning eller andra hot.
LÄS MER:Bildextra från granatattacken
e