Historien om viruset i en frys på Magnus Essands laboratorium på Uppsala universitet fick stor internationell uppmärksamhet 2012. Mycket överraskande engagerade sig då en amerikansk, cancersjuk entreprenör tillsammans med en brittisk journalist i att en studie på människa skulle komma till stånd genom att starta en insamling till finansieringen.
I brist på pengar hade nämligen viruset bokstavligen hamnat i frysboxen. Men 2016 var UNT med på Akademiska sjkhuset när den första patienten i världen behandlades med det cancersprängande viruset.
Då hade nästan 4 000 personer världen över bidragit med pengar. Entreprenören Vince Hamilton är själv den största finansiären. Men han dog 2014, 50 år gammal, i just den cancerform som viruset testas för. För att hedra honom har studien fått namnet AdVince.
Men studien har gått långsamt. 2020 kom dessutom coronan. Därmed lades försöken med viruset åter på is när Akademiska stoppade alla kliniska prövningar för att fokusera på covidvården.
Men nu öppnas möjligheterna igen.
– Förhoppningsvis är nya patienter på väg in i studien nu. Vi hoppas vara i mål i slutet av 2023, men det är svårt att säga säkert, säger Magnus Essand.
Utifrån de sju patienter som behandlats hittills går det inte att dra slutsatser, påpekar han.
– Men resultaten är lovande. Det första man tittar är att behandlingen är säker, och det är den. Men resultaten är också lovande, säger Magnus Essand.
UNT har också rapporterat om en helt annan lovande cancerstudie som leds av Magnus Essand som nu publicerats i en högt rankad tidsskrift. Där modifieras särskilda celler för att förmå immunsystemet att bekämpa cancercellerna. Den behandlingen riktar sig till patienter sjuka i en annan cancerform, lymfom.
Den cancer som Vince Hamilton dog av och som viruset i frysen skulle kunna vara effektiv mot är en så kallad endokrin cancer, ett samlingsnamn för en typ av hormonproducerande tumörer som oftast uppstår i mag-tarmkanalen eller lungorna. Apples grundare Steve Jobs dog i endokrin cancer.