Den gångna veckan har UNT rapporterat om flera fall där äldre Uppsalabor kontaktats på telefon av lurendrejare som uppmanat dem att logga in med BankID. Uppringarna vid den här typen av brott brukar påstå att de ringer från banken, polisen, vårdcentralen eller liknande.
Det senaste ärendet gäller en man i 75-årsåldern bosatt i Årsta i Uppsala. Under lördagen polisanmälde mannen att han fått ett samtal från någon som sade sig jobba på ett inkassobolag. Enligt polisen ska mannen sedan ha kopplats till inkassobolagets "säkerhetsavdelning" där han uppmanats att swisha över en stor summa pengar.
Enligt preliminära uppgifter har mannen lurats på över 50 000 kronor.
– Man ska aldrig lämna ut koder, logga in på BankID eller liknande på uppmaning av personer som tar kontakt på telefon. Banken och andra beter sig inte på det sättet vid kontakt med sina kunder, betonar Tobias Ahlén Svalbro, presstalesperson vid polisen i Region Mitt.
Den här typen av telefonbedrägerier kallas vishing. Till och med juli i år lurade bedragare till sig 322 miljoner kronor via vishing i Sverige. Det är en ökning med 78 procent jämfört med motsvarande period i fjol, enligt de anmälningar som polisen fått in.
I många fall har vishing-offer hittills haft svårt att få ersättning från banken. Men i juni fastställde Högsta domstolen att sådant som brottsoffrets ålder, personens möjlighet att skydda sig och bedrägeriets förslagenhet i hög grad måste vägas in när frågan om återbetalning från banken ska avgöras. HD-domen resulterade i att en lurad Uppsalabo återfick 385 000 kronor från banken.
Enligt Konsumentverket kan domen från Högsta Domstolen medföra att banker i en mängd ärenden kan tvingas återbetala pengar till personer som utsatts för vishing-bedrägeri.