För att skydda äldre från bedragare distribuerar Bankföreningen sådana här klistermärken som går att sätta upp vid telefonen eller datorn.
Som UNT rapporterat har bedrägerier via telefon ökat rejält. Sedan 2020 har det blivit vanligare med vishing, att bedragare lurar folk att lämna ut bankkoder eller att logga in på BankID. Till och med juli i år lurade vishing-bedragarna till sig 322 miljoner i Sverige.
Hittills har det varit svårt för brottsoffren att få tillbaka mer än småbelopp från bankerna om de inte skyddat sin inloggning och annat ordentligt. Men en ändring kan vara på gång. I juni fastställde nämligen Högsta Domstolen, HD, i en vägledande dom att en bank ska återbetala 385 000 kronor till en Uppsalabo som frånlurats det beloppet genom vishing.
Enligt Högsta Domstolen måste bankerna ta hänsyn till bland annat brottsoffrets ålder, personens möjlighet att skydda sig och bedrägeriets förslagenhet när ersättningen efter bedrägerier ska avgöras.
I hovrätten avslogs mannens krav på att banken skulle ersätta honom för förlusten. Men HD river alltså upp hovrättsdomen.
Mannen hade uppgett koden till sin bankdosa för telefonbedragaren och enligt HD därmed varit vårdslös. Trots det ska banken återbetala det stulna beloppet, fastställer HD. I domen framhålls att faktorer som brottsoffrets ålder, personens möjlighet att skydda sig och bedrägeriets förslagenhet i hög grad måste vägas in när frågan om återbetalning från banken ska avgöras.
Innan den dom som kom i juni från Högsta Domstolen har det varit svårt för den som drabbats av vishing att få ersättning från banken.
Enligt Konsumentverkets generaldirektör Cecilia Tisell ger HD-domen helt nya möjligheter för personer som drabbats av telefonbedragare. Hon menar att brottsoffer som tidigare nekats ersättning kan begära kompensation från bankerna med stöd av den nya domen. Detta gäller oavsett hur lång tid som gått sedan bedrägeriet genomfördes.
Med tanke på att polisen enbart i fjol fick in 11 600 anmälningar om vishing rör det sig om åtskilliga personer som kan komma att ställa krav mot bankerna.
– Under hösten kommer Allmänna reklamationsnämnden att driva flera ärenden där människor begär ersättning från bankerna efter att ha lurats på pengar på det här sättet. Det är sannolikt att det då blir en ny praxis som gynnar konsumenterna. Jag tror att bankerna kommer att anpassa sig till den nya praxis som då växer fram, säger Cecilia Tisell.
På grund av HD-domen har de som tidigare nekats ersättning efter telefonbedrägerier nu möjlighet att få ersättning av bankerna. Det menar Konsumentverkets generaldirektör Cecilia Tisell.
Hon framhåller att lagens utgångspunkt är att bankerna bär ansvar för de obehöriga uttag som gjorts från konsumenternas konton.
– Praxis har varit mer bank- än konsumentvänligt men det lär ändras nu, menar Cecilia Tisell.
Vid branschorganisationen Svenska Bankföreningen säger presschefen Lena Barkman att man avvaktar med en kommentar tills man analyserat HD-domen.