Via offentliga register söker bedragarna upp äldre som bor till exempel i villa och kan tänkas ha gott om pengar. På bilden Russell Morley vid Uppsalapolisens bedrägerienhet.
Lägg på luren! Det är huvudbudskapet på de 275 000 vykort som polisen i Region Mitt ska distribuera med start i höst.
– Syftet är att stoppa bedrägerier som riktas mot i första hand äldre personer, säger Russell Morley, chef för Uppsalapolisens bedrägerienhet.
Det handlar om så kallad vishing. Det är en bluff där främst äldre blir uppringda av lurendrejare som förleder dem att logga in på sitt konto med BankID. Bedragarna tar sedan över och tömmer kontot. I Uppsala finns exempel där en enskild person blivit av med upp till 3,5 miljoner kronor. I övriga landet är det högsta vishing-beloppet drygt 8 miljoner.
Kampanjer mot telefonbedrägerier brukar få polisanmälningarna att minska med en tredjedel under en period efter insatsen, enligt Nationellt bedrägericenter.
Informationskampanjer kan tyckas verkningslösa. Men enligt Jessika Nilsson vid polisens nationella bedrägericenter ger de resultat och brukar få anmälningarna att minska med en tredjedel under en period.
Drygt 8 miljoner kronor är den högsta summan vi känner till där en privatperson i Sverige lurats genom vishing. Det uppger Jessica Nilsson på Nationellt bedrägericenter vid polisen.
Det finns en rad varianter av vishing. Uppringaren kan utge sig för att ringa från banken, polisen, vårdcentralen eller påstår sig kanske vara en släkting. Sedan någon månad tillbaka har Uppsalapolisen fått in flera anmälningar där personer via sms uppmanats att ringa ett visst telefonnummer. Personen förleds tro att det blivit problem med hens BankID, det vill säga det som hände Uppsalabon "Arne" som lurades på 600 000 kronor. Läs den UNT-artikeln genom att klicka här.
Via telefonsamtal och sms kontaktas äldre av bedragare som försöker ta sig in på deras bankkonton.
Till och med juli i år lurade bedragare till sig 322 miljoner kronor via vishing i Sverige. Det är en ökning med 78 procent jämfört med motsvarande period i fjol, enligt de anmälningar som polisen fått in.
Ökningen tros bero på att bedrägerier med kontokort försvårats och aktörerna har då övergått till vishing.
– En annan orsak till de växande beloppen är att bedragarna tycks ha blivit bättre på att hitta äldre personer med pengar, uppger Jessika Nilsson.
Bedragarna kan manipulera uppringarens mobil så att det nummer personen uppmanas att ringa felaktigt ser ut att gå till banken.
Enligt henne är det i många fall kända kriminella gäng som ligger bakom vishing och hon beskriver gärningspersonerna som skickliga.
– De tar fram information om de personer som blir uppringda. De kan till exempel säga att ett namngivet barnbarn hamnat på sjukhus och behöver pengar snabbt, säger Jessika Nilsson.
Antalet anmälda vishingbedrägerier i Sverige ger en bild av hur vanligt brottet blivit. I fjol fick polisen in 11 582 anmälningar. Siffran kommer att överträffas med råge i år, ty redan till och med juli i år hade polisen fått in 11 627 vishingärenden.