Diskussionen om kalhyggenas plats i Uppsala universitets skogar har varit het allt sedan egna forskare vid universitetet för ett år sedan krävde en omläggning av skogsbruket för den biologiska mångfaldens skull.
Nu har ledningen för Uppsala universitet och Uppsala akademiförvaltning, som sköter skogarna, satt ned foten. Och det blir en förändring. Det nya målet är att en knapp tredjedel av skogsinnehavet ska undantas från det som kallas trakthyggesbruk, alltså kalhyggen, om fem år.
Och omedelbart ska 20 procent av den föryngringsavverkning som görs årligen ställas om till hyggesfri skogsskötsel.
Göran Arnqvist, professor i zooekologi, är en av universitetets egna forskare som krävt ett stopp för kalhyggen.
– Generellt är det väldigt positivt att styrelsen väljer att ta hänsyn till mångfalden. Jag ser det här som en kursändring och förhoppningsvis är vi på väg åt rätt håll nu, säger han.
Men samtidigt som en tredjedel av skogen skyddas från kalhyggen, så är det två tredjedelar som kommer att fortsätta brukas som förr.
– Glaset är alltså inte ens halvfullt, utan tomt till nästan 70 procent. Det är ju inte vad vi önskat och lämnar en bitter eftersmak. Vi ville se en gradvis omställning på hela innehavet. Men vi utgår från att det här är början på en omställning, säger Göran Arnqvist.
Anne Ramberg, ordförande i styrelserna för universitetet och akademiförvaltningen beskriver för UNT beslutet som "klokt".
– Våra beräkningar säger att vi kommer att få 7,5 miljoner kronor mindre i årlig avkastning, samt att kostnaderna ökar med 1 miljon. Men det anser vi vara ett klokt beslut att acceptera, för vi vill bidra till forskningen och värna hållbarhetsfrågorna. Och nu hoppas vi kunna göra just det tillsammans med forskare och andra skogsägare, säger hon.
UNT har i flera artiklar berättat om kritiken mot dagens skogsbruksmetoder i universitetsskogarna, bland annat om biologen Emil Nilson som sade sig skämmas över sin doktorstitel från Uppsala universitet.
En totalstopp för kalhyggen hade inte varit realistiskt, menar Anne Ramberg.
– Konsekvenserna skulle inte vara rimliga, med en väldig kapitalförstöring och sannolikt negativa resultat för det vi vill uppnå. Att vi nu får en så stor andel som 32 procent av skogen som ska undantas från trakthyggesbruk är unikt. Jag tror inte att någon kan konkurrera med det, säger hon.
Göran Arnqvist delar bilden av den unika positionen – bland större skogägare. Han jämför med Sveaskog som undantar mellan en och två procent från bruk med kalhyggen
– Men det finns mindre skogsägare som brukar skogen helt utan kalhyggen. Så när det sägs att det skulle vara orealistiskt att helt sluta med kalhyggen är det skogsnäringen som talar, säger Göran Arnqvist.
En av de experter som anlitats inför beslutet är SLU-forskaren Back Tomas Ersson. Han tycker att beslutet är moget.
– De har haft många värden att beakta. Med det här kommer de gå i bräschen bland större aktörer, vilket känns helt logiskt för ett universitet.
Nu hoppas han på en växling av investeringar, från skogsbruk till forskning.
– Det blir spännande att se om de avsätter medel som de tidigare kanske plöjts ned i dikesrensningar vid kalhyggen till forskning i stället. Det borde ju ligga i linje med vad ett universitet kan tänkas göra, säger han.