Erik Pelling (S) säger att det inte är självklart att parkeringar ska subventioneras, men att det är ett arv från bolagiseringen av Uppsala Parkering.
Kommentarsfälten efter UNT:s artiklar om parkeringar visar att det finns starka önskemål om fler billiga parkeringsplatser. En jämförelse med hur kommunen finansierar nya skolor visar dock att kommunen redan i dag subventionerar parkeringar med miljonbelopp.
Erik Pelling (S), kommunstyrelsens ordförande, säger att de olika affärsmodellerna är ett arv från när det kommunala parkeringsbolaget Uppsala Parkering bildades.
– Det här var ett val man gjorde då. Det innebär att Uppsala Parkerings intäkter går till att skapa nya parkeringsplatser, säger Erik Pelling.
Är det självklart att böter när folk parkerar fel ska användas för att hålla nere parkeringsavgifter?
– Det kan man diskutera om det är rätt eller fel. Det är inte givet att man för all framtid ska ha ett bolag som sköter parkering, säger Erik Pelling.
Parkeringsavgifter är ett av de viktigare styrmedlen för att påverka trafiken. En studie som Statens Väg- och Transportforskningsinstitut, VTI, gjort visar att bilresorna i Uppsala skulle minska med 7 procent om parkeringsavgifterna höjdes så att kostnaden per bilresa blev 17 kronor dyrare.
– Parkeringsavgifter är en ganska effektiv metod för att minska biltrafiken. Men politiskt är det svårt eftersom det inte är så populärt, säger Disa Asplund, en av forskarna bakom studien.
Disa Asplund, trafikforskare, säger att subventioner bidrar till att öka trafiken i stan.
Det här verkar åt båda hållen. Subventioner av parkering innebär mer trafik och längre bilköer. Det är inte obetydligt eftersom Uppsala, enligt VTI-forskarna, är den svenska stad som har näst störst problem med trängsel i trafiken efter Stockholm.
I debatten om parkeringar är det ofta tillgängligheten för landsbygdsbor som nämns. Den senaste statistiken visar dock att de som bor i Uppsala tätort gör 82 procent av bilresorna i kommunen. Låga p-avgifter kan alltså göra det svårare att hitta en ledig p-plats för landsbygdsbor som måste ta bil in till stan.
Ekonomin bakom de subventionerade p-platserna är inte helt enkel. Men så här går det till:
Parkeringsplatser tar upp stora ytor av kommunens mark, mark med värden för miljardbelopp. Investeringar och underhåll av gator och parkeringsplatser bekostas med skattemedel. Det kommunala parkeringsbolaget betalar inget för marken, och hyr sedan ut den som parkering. Dessutom tar Uppsala Parkering hand om felparkeringsavgifter för bilar som står olagligt och trafikfarligt. Endast en mindre del går tillbaka till kommunen.
De här pengarna används sedan för att hålla nere kostnaden när man bygger nya parkeringsgarage.
Den andra delen handlar om hur de olika kommunala bolagen styrs. Det innebär att skolorna betalar en nybyggnadshyra som innebär att varje skola ska ge en vinst, medan kostnaden för parkeringsgarage bara behöver gå jämnt ut. För eleverna innebär det att en större del av skolpengen går till lokalkostnader snarare än lärare.
Dansmästaren i Rosendal är både parkeringshus och bostäder. För Dansmästaren bidrar även avgifter för andra bostäder i Rosendal där man inte byggt några egna parkeringsplatser till att hålla nere kostnaden, men även utan dessa blir kalkylen mer gynnsam för parkeringshusen än för skolorna.
Effekten blir tydlig när man jämför parkeringshuset Dansmästaren i Rosendal, som stod färdigt i slutet av 2020, med Brantingskolan, Tiundaskolan och Lindbackens skola, tre skolor som byggts under senare tid.
Hade kommunen behandlat garaget och skolorna likadant skulle den årliga kostnaden för parkeringshuset öka med mellan 40 och 56 procent, beroende på vilken skola man jämför med.
Den nybyggda Brantingskolan är en av de skolor där kommunens affärsmodell ger högre hyror än om samma pengar använts för att bygga ett parkeringsgarage.
För att få ihop en sådan kalkyl skulle dagens månadsavgift för parkering på 1 200 kronor behöva höjas med mellan 500 och 700 kronor. Omvänt så är den sammanlagda årshyran 17 miljoner högre för de tre nybyggda skolorna än om samma hyresmodell som för parkeringsgaragen använts.
Erik Pelling säger att det här är en fråga man måste titta på i kommunen.
– Jag tycker att det finns anledning att ifrågasätta de här hyresmodellerna. Men vi får också komma ihåg varifrån vi kommer, med ännu mer subventionerade parkeringsanläggningar och framför allt parkeringar på gatumark. Ett problem är också att parkeringslagstiftningen är från 1950-talet och inte har tagit hänsyn till växande trängselproblem i städerna, säger han.
Höjda p-avgifter är inte politiskt populärt. Kommer ni att föreslå det?
– Vi har i politisk enighet gått till att börja avgiftsbelägga parkeringar i större utsträckning. Men vi behöver göra mer på det området. Vi är många som vill ha möjlighet att åka bil, bilen är här för att stanna. Men då måste vi också vara beredda på att det kostar en del så att vi inte överutnyttjar möjligheten att ha en bil förvarad, säger Erik Pelling.