Torkan förvärrar sättningsskador

Sommarens torka blev den sista droppen för byggnader som länge legat i farozonen för sättningsskador. Johannesbäcksskolan är en fastighet som drabbats.

Magnus Dureman, fastighetschef på Skolfastigheter, säger att man asken i bakgrunden ska tas bort för att undvika att sättningsskadorna blir värre vid Johannesbäcksskolan.

Magnus Dureman, fastighetschef på Skolfastigheter, säger att man asken i bakgrunden ska tas bort för att undvika att sättningsskadorna blir värre vid Johannesbäcksskolan.

Foto: Johan Heimer

Uppsala2018-09-23 20:00

Konsultföretaget Bjerking har efter sommaren haft ungefär 3–4 samtal i veckan med fastighetsägare som har upptäckt sprickor i sitt hus. Ett normalt år kan det vara 2–3 som hör av sig under hela hösten. Uppsalaleran är en viktig faktor.

– Många fall är kopplade till träd som står för nära den del av byggnaden som är skadad. Träden suger vatten ur leran som då krymper i volym, säger Henrik Håkansson, på Bjerking.

Han berättar att det finns säkerhetsavstånd som beror på vilken sorts träd det handlar om.

– Man brukar ha halva trädets höjd som en tumregel för hur nära huset ett träd kan stå. För en pil, som är mycket vattenkrävande, anger man hela trädets höjd som säkerhetsavstånd.

Uttorkningen av leran är en process som pågått i många år. Den torra sommaren har dock gjort att träden försöker suga ut den sista fukten ur marken. Det kan bli en utlösande faktor i en process som gör att sättningsskadorna till slut visar sig.

Vid Johannesbäcksskolan upptäckte man sprickor i tegelfasaden på ett av husen i samband med terminsstarten. Undersökningar visade att bottenplattan förmodligen har spruckit för flera år sedan till följd av sättningar. Nu har väggsprickor inne i huset tätats och en ask, som bedöms stå för nära huset, ska tas bort. I det här fallet är det oklart vilken roll trädet spelat.

– Vi sätter in mätare som visar om sättningen har avstannat. Det avgör om vi behöver gå vidare med andra åtgärder. Sprickan i fasaden har mest estetisk betydelse, och vi lagar den inte innan vi ser om rörelsen har upphört, säger Magnus Dureman, fastighetschef på Skolfastigheter.

Att leran inte är något stabilt underlag är uppenbart för många Uppsalabor. UNT har tidigare berättat om hur gamla hus lutar. "Alla samlas nere i baren", sade en geotekniker skämtsamt om Gästrike-Hälsinglands nation, där huset sjunkit 45 centimeter mer i den ena änden än den andra. Modernare hus pålas för att stå stabilare i leran, men gågatan måste höjas när den sjunker mer än husen intill. Det är inte enbart tyngden från husen som gör att det sjunker. Jorden i sig kan många gånger vara tyngre än ett hus.

– Ofta tänker man inte på att jord väger rätt mycket. Ett jordlager på en meter motsvarar ungefär ett tvåvåningshus i tyngd, säger Åsa Jönsson, geotekniker på Statens Geotekniska Institut.

Hon säger att hur mycket det sjunker bland annat beror på hur tjockt lerlagret i marken är. Hon hänvisar till en grov uppskattning för Stockholmsområdet som innebär att en tyngd motsvarande ett halvmetertjockt jordlager, eller en sänkning av grundvattennivån med en meter, ger en sättning i marken på 1 centimeter per meter lera. I Uppsala, där lerlagren ofta är tjockare går det inte att använda den formeln rakt av, men det ger en uppfattning om storleksordningen.

LÄS MER: Leran förstör hans hus

Rent tekniskt fungerar det så att det i leran finns porer som antingen kan vara fyllda med vatten eller med luft. Torkar leran ut ersätts vattnet i porerna med luft. Men luftfyllda porer klarar inte att hålla uppe samma tyngd, vilket gör att marken sjunker. Det här är en effekt som inte kan gå åt andra hållet när en sättning väl har skett. En period av blöta år kan med andra ord inte göra att marken börjar stiga igen.

Asfalt kan också påverka. Då tränger inte lika mycket vatten ner i marken, vilket gör att leran torkar ut mer på vissa ställen. Det kan också förstärka den effekt som träden har. Trädets rötter söker sig automatiskt mot gräsmattan om det är en asfalterad garageuppfart på andra sidan trädet.

I Uppsala är det ofta villaägare eller mindre bostadsrättsföreningar som hör av sig till konsultfirmorna när det uppstår problem. Den utlösande faktorn kan vara att det inte längre går att öppna ett fönster eller att en dörr i huset stänger sig av sig själv.

Värst drabbat är Fålhagen, Svartbäcken och Kungsgärdet, men även i delar av Årsta och södra Sala backe finns drabbade hus.

Den här typen av skador täcks inte av försäkringen, vilket innebär att husägaren får stå för kostnaden själv. Och hur dyrt det blir beror helt på hur omfattande skador det handlar om.

– Små sprickor på några millimeter är det ofta bara att krafsa ur och fylla igen. Är man lite händig kan man klara det själv. Vi har också varit med om stora sprickor där man kan få in hela handen. Då kanske man behöver riva en hel källarvägg eller gjuta en ny platta i hörnrummet, säger Henrik Håkansson på Bjerking.

LÄS MER: Gamla hur rår inte på leran

LÄS MER: Uppsala sjunker – det är lerans fel

Vattnet bär upp marken

Träd nära byggnader är en riskfaktor, särskilt om underlaget är lera.

Trädet suger vatten ur marken och i en lerjord bidrar vattnet i marken till att bära upp tyngden från både byggnader och den jord som ligger ovanför grundvattenytan.

Består jorden av grövre material, som sten, grus eller sand, vilar partiklarna mot varandra på ett annat sätt, vilket gör att det inte blir samma rörelser i marken om vattnet försvinner.

En tumregel är att ett lövträd inte ska stå närmare ett hus än halva trädets höjd. Vissa trädarter kan behöva ett ännu större säkerhetsavstånd.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!