Uppsala vilar på en bädd av lera. Som tidningen tidigare skrivit sjunker bland annat gågatan i Uppsala varje år på grund av leran och underlaget är något man måste vara medveten om när nya hus ska byggas.
– Det är mycket svårigheter med grundläggning i Uppsala, speciellt när man ska bygga nytt, säger Mari Gessbo, enhetschef på stadsbyggnadsförvaltningen på Uppsala kommun.
LÄS MER: Uppsala sjunker och det är lerans fel
Vi träffar Mari Gessbo vid Kungsängstorg, eller Svintorget som det även kallas. Här finns flera gamla hus som är synligt påverkade av leran. Gamla Riksbanken och muren som finns på Samaritergränd är två exempel. Där är det både sprickor i fasaden och gatan är ojämn. På ett ställe har det uppstått ett hål i marken precis intill muren.
LÄS MER: Leran har format Uppsala
Nya hus byggs med till exempel betongpålar som håller husen jämna, medan gamla byggnader utan pålar kan ta stryk när leran torkar och då sjunker ned. Under äldre byggnader finns ofta träpålar och Mari Gessbo förklarar att det kan vara svårt att bygga nya stödpålar för nära gamla byggnader.
– Det kan ställa till det om man ska bygga med nya pålar. De nya husen är oftast tyngre och högre ochpålarna måste vara mycket djupare. Problemen kan vara att de gamla pålarna är gjorda av trä eller att de är mycket kortare.
Hon fortsätter:
– Vi har haft mycket problem när det kommer till hus och leran. Vissa byggnader har satt ojämnt och man har behövt bygga extra trappsteg till byggnaden för att jämna ut den.
Om man bygger rätt och är medveten om problemet, kan byggnader klara sig utan att sjunka eller få sprickor. Vid en jämn sättning klarar huset av att leran rör sig, avslutar Mari Gessbo.