Efter en dom i Högsta Domstolen har möjligheten till ersättning från bankerna ökat för den som utsatts för telefonbedrägeri.
I somras fastställde Högsta Domstolen, HD, att en Uppsalabo som lurats på 385 000 kronor av telefonbedragare ska ersättas fullt ut av banken. I hovrätten hade mannen nekats ersättning.
Med stöd av HD-domen har Allmänna reklamationsnämnden, ARN, gått vidare längs samma linje. I november avgjorde ARN en rad ärenden där bankerna rekommenderas att ersätta kunder som utsatts för bedrägeri. Bankerna hade argumenterat att kunderna fick skylla sig själva eftersom de exempelvis lämnat ut koder för bankdosor.
Under 2022 anmäldes 21 500 fall av telefonbedrägerier i Sverige. Siffran inkluderar både försök till och fullbordade brott.
Men ARN slog fast att bankkunderna har rätt till kompensation och i ett av ärendena ska en kund återfå 960 000 kronor om utlåtandet följs, vilket i allmänhet är fallet.
I januari meddelade Handelsbanken att man ska "gå igenom tidigare nekade kravärenden och bedöma ersättningsfrågan i enlighet med ny praxis”. Konsumentombudsmannen, KO, Cecilia Tisell kallar beskedet från Handelsbanken "en strimma av hopp" och hon tror att många drabbade nu har goda förutsättningar att få tillbaka sina sparpengar.
Konsumentombudsmannen Cecilia Tisell ska driva ett rättsfall åt en 79-årig kvinna för att få klarhet kring huruvida ytterligare lurade personer ska få ersättning från bankerna.
Bankföreningen har gått ut med att fler bör få ersättning till följd av HD-domen. Ralf Bagner, pressansvarig vid Swedbank, säger dock att han inte kan utlova att fler drabbade ska ges kompensation.
– Det finns olika typer av bedrägerier och vi hanterar alla ärenden individuellt, uppger han.
"Vi lägger enormt mycket resurser på att skapa säkerhetssystem och på att informera kunderna för att stoppa bedragare", säger Ralf Bagner, pressansvarig vid Swedbank.
Helt klart berörs många av den nya praxis som är på väg att utvecklas. Enbart i fjol fick polisen in cirka 6 600 anmälningar från människor som förlorat pengar vid telefonbedrägerier.
– Men fortfarande nekas många ersättning av bankerna och vi kommer därför att driva ett prejudicerande ärende till domstol, berättar Cecilia Tisell.
Dagens bankkunder utföra många banktjänster själva. Enligt KO Cecilia Tisell brister dock säkerheten i bankernas system och bankerna bör därför ersätta de som drabbats av telefonbedragare.
Det rättsfall som KO ska starta process kring gäller en 79-årig kvinna som lurats på nära 50 000 kronor. 79-åringen nekades ersättning av banken eftersom hon förleddes att swisha pengar till bedragarna. KO vill få fastställt huruvida kompensation ska ges till den som varit "aktiv" under bedrägeriet, till exempel genom att swisha.
Många av de som drabbas av telefonbedrägeri är äldre människor.
Att KO agerar ombud är ovanligt och om 79-åringen förlorar målet kommer staten att stå för rättegångskostnaderna.
Är det inte rimligt att bankkunderna tar eget ansvar istället för att lasta banken för bedrägeriet?
– Att bankkunderna själva får utföra en större andel ärenden är inget de bett om, säger Cecilia Tisell. Frågan är vem som är oaktsam. Bankerna tillhandahåller tjänster som gör att allt fler blir lurade och bankerna måste ta sitt ansvar.
"Evas" konton länsades på 1,2 miljoner vid ett telefonbedrägeri. Hon tycker att bankernas säkerhetssystem borde larma vid avvikande uttagsmönster.
UNT har intervjuat en 65-årig kvinna som blev av med på 1,2 miljoner vid ett telefonbedrägeri.
– Bankerna har för dåliga säkerhetssystem. De måste bli mycket bättre på att skydda sina kunder från bedragarna, säger 65-åringen.
Bedragarna tömde hennes Swedbank-konton genom att göra 13 transaktioner på runt 100 000 kronor åt gången. 65–åringen tycker att Swedbanks datorer borde ha larmat eftersom det rörde sig om flera stora överföringar på kort tid.
För att varna för telefonbedragare kommer Polisen under de närmaste veckorna att skicka sådana här vykort till alla hushåll i landet med äldre personer.
– Det här avviker helt från mitt normala uttagsmönster, framhåller hon.
Enligt Ralf Bagner på Swedbank har banken ett system för att upptäcka avvikande transaktioner.
Borde inte det systemet sagt ifrån när så mycket pengar togs ut från den här kvinnans konto?
– Vi måste hela tiden göra avvägningar mellan å ena sidan säkerhetskontroller och å andra sidan kundernas behov av att kunna göra direktbetalningar med till exempel swish, säger Ralf Bagner.