65-Äring lurades pÄ över en miljon av telefonbedragare

En kvinna blev uppringd av bankens "sÀkerhetsavdelning" som lovade att stoppa ett pÄgÄende bedrÀgeri. Det slutade med att 1,2 miljoner av hennes pengar överfördes till en missbrukare i Uppsala.

"Eva" blev uppringd av en man som pÄstod sig vara sÀkerhetsansvarig pÄ Swedbank. Samtalet fick förödande följder för Eva.

"Eva" blev uppringd av en man som pÄstod sig vara sÀkerhetsansvarig pÄ Swedbank. Samtalet fick förödande följder för Eva.

Foto: Naina Helén JÄma/TT

Uppsala2023-02-19 05:00

En 65-Ärig kvinna, som vi kan kalla Eva, blev en dag 2020 uppringd av en man som presenterade sig som Kristoffer Hammarström, sÀkerhetsansvarig pÄ Swedbank.

– Han sa att mina bankkonton höll pĂ„ att tömmas, men han kunde hjĂ€lpa mig att fĂ„ tillbaka de pengar som försvunnit, berĂ€ttar Eva för UNT.

undefined
"Eva" blev uppringd av en man som pÄstod sig vara sÀkerhetsansvarig pÄ Swedbank. Samtalet fick förödande följder för Eva.

"BanktjÀnstemannen" sa Ät henne att logga in pÄ sitt Swedbank-konto pÄ nÀtet. Men Eva misstÀnkte att han var en bedragare och nekade.

– DĂ„ sa han istĂ€llet att jag skulle installera en app sĂ„ han kunde skicka QR-koder. Med hjĂ€lp av QR-koderna kunde transaktionerna hindras, pĂ„stod han.

Eva hade inte helt klart för sig vad det skulle innebÀra men var rÀdd att förlora sina pengar och gick slutligen med pÄ att göra som han sa. Hon blev nÄgot lugnare nÀr Swedbanks logga dök upp i mobilen. "BanktjÀnstemannen" pratade pÄ lÀnge och vÀl och eftermiddagen övergick i kvÀll. Han talade förtroendeingivande och fick ur Eva att hon gillade hundar och sa att de dÀr hade ett gemensamt intresse.

undefined
Bedragaren sa att han spÀrrat kvinnans BankID för att skydda hennes pengar. Arkivbild.

Mannen förklarade att det tog lÄng tid att rÀdda hennes tillgÄngar undan bedrÀgeriet. Eva instruerades att skanna QR-koderna med sin bankdosa och fick höra att det var en form av "spÀrrkoder". Mannen pÄstod Àven att han lade ner tid pÄ att blockera hennes swish, mobila BankID och annat för att hjÀlpa henne.

NĂ€r samtalet var över loggade Eva in pĂ„ sina konton för att se hur mycket pengar som bankmannen lyckats Ă„terbörda. Hon fick dĂ„ en chock. Det hade gjorts 13 uttag frĂ„n hennes konton vilket lett till att hon förlorat 1  249  589 kronor. Det hade Ă€ven förekommit försök att plundra hennes aktiekonto men det hade misslyckats.

undefined
I februari Ätalades tre personer vid Uppsala tingsrÀtt för att ha deltagit i plundringen av Evas bankkonton.

Telefonsamtalet med "banktjÀnstemannen" hade pÄgÄtt i fem timmar och 40 minuter. Vid ett tillfÀlle nÀr Eva pratade med mannen ringde nÄgon pÄ hemma hos henne men han sa att det fick vÀnta. Att bedragare pÄ det hÀr sÀttet försöker hÄlla kvar brottsoffret i telefonen under lÄng tid Àr vanligt. Ett syfte kan vara att personen inte ska avbryta samtalet, exempelvis för att frÄga nÄgon anhörig om rÄd.

undefined
BedrÀgeripengarna fördes till det hÀr kontot som tillhör en 29-Ärig kvinna i Uppsala. Enligt en utredning frÄn KriminalvÄrden har hon haft "ett destruktivt missbruk".

Enligt polisutredningen fördes Evas pengar till ett konto som tillhörde en 29-Ärig drogmissbrukare i Uppsala. Under ett förhör berÀttade en polis för 29-Äringen att pengarna hon tagit emot pÄ sitt konto hade tagits frÄn en 65-Ärig kvinna som utsatts för ett grovt bedrÀgeri. Förhörsledaren frÄgade 29-Äringen vad hon tÀnkte kring det. "Jag vÀljer att inte svara", sa 29-Äringen.

Efter att 29-Ă„ringen fĂ„tt in den dryga miljonen pĂ„ sitt konto slussade hon vidare pengarna till andra inblandade. Banken har lyckats Ă„terta en del av beloppet och i nulĂ€get har Eva gĂ„tt miste om 805 000 kronor. Var brottspengarna hamnat Ă€r oklart.

undefined
De som Ätalats för att ha tagit emot "Evas" pengar pÄ sina konton riskerar att tvingas Äterbetala de 805 000 kronor som hon Ànnu saknar. SÄdana skadestÄndskrav mot penningtvÀttare vid bedrÀgerier Àr rutin. Arkivbild.

I februari Ätalades 29-Äringen och tvÄ andra personer för grovt penningtvÀttsbrott, i och med att de upplÄtit sina konton för Evas pengar.

– De tre Ă„talade Ă€r troligen bara personer som tvĂ€ttat pengar. Vem eller vilka som ligger bakom sjĂ€lva bedrĂ€geriet Ă€r okĂ€nt, sĂ€ger kammarĂ„klagare Johan StrömbĂ€ck.

Enligt honom Ă€r det i allmĂ€nhet svĂ„rt att spĂ„ra dem som organiserar den hĂ€r typen av telefonbedrĂ€gerier. 

– Ofta förs pengarna utomlands i flera led och hamnar pĂ„ konton för kryptovalutor. Även om man spĂ„rar den som slutligen tar emot pengarna Ă€r det inte alltid sĂ„ enkelt att bevisa att den personen gjort sig skyldig till bedrĂ€geri, uppger Johan StrömbĂ€ck.

TelefonbedrÀgerier

TelefonbedrÀgerier kallas vishing, vilket stÄr för voice phishing. Ofta ringer bedragarna upp Àldre mÀnniskor och sÀger att de jobbar pÄ bank, vid polisen etc. Personerna uppmanas att logga in med sin bankdosa eller öppna sitt bankID.

Den som tar emot brottsvinster pĂ„ sitt konto kan dömas för penningtvĂ€ttsbrott. 

2017 anmĂ€ldes 3 136 penningtvĂ€ttsbrott i Sverige. 2022 hade siffran stigit till 13 600 anmĂ€lningar.

2017 anmÀldes 45 penningtvÀttsbrott i Uppsala. 2022 var siffran 140 anmÀlningar.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!