"Eva" blev uppringd av en man som påstod sig vara säkerhetsansvarig på Swedbank. Samtalet fick förödande följder för Eva.
En 65-årig kvinna, som vi kan kalla Eva, blev en dag 2020 uppringd av en man som presenterade sig som Kristoffer Hammarström, säkerhetsansvarig på Swedbank.
– Han sa att mina bankkonton höll på att tömmas, men han kunde hjälpa mig att få tillbaka de pengar som försvunnit, berättar Eva för UNT.
"Banktjänstemannen" sa åt henne att logga in på sitt Swedbank-konto på nätet. Men Eva misstänkte att han var en bedragare och nekade.
– Då sa han istället att jag skulle installera en app så han kunde skicka QR-koder. Med hjälp av QR-koderna kunde transaktionerna hindras, påstod han.
Eva hade inte helt klart för sig vad det skulle innebära men var rädd att förlora sina pengar och gick slutligen med på att göra som han sa. Hon blev något lugnare när Swedbanks logga dök upp i mobilen. "Banktjänstemannen" pratade på länge och väl och eftermiddagen övergick i kväll. Han talade förtroendeingivande och fick ur Eva att hon gillade hundar och sa att de där hade ett gemensamt intresse.
Bedragaren sa att han spärrat kvinnans BankID för att skydda hennes pengar. Arkivbild.
Mannen förklarade att det tog lång tid att rädda hennes tillgångar undan bedrägeriet. Eva instruerades att skanna QR-koderna med sin bankdosa och fick höra att det var en form av "spärrkoder". Mannen påstod även att han lade ner tid på att blockera hennes swish, mobila BankID och annat för att hjälpa henne.
När samtalet var över loggade Eva in på sina konton för att se hur mycket pengar som bankmannen lyckats återbörda. Hon fick då en chock. Det hade gjorts 13 uttag från hennes konton vilket lett till att hon förlorat 1 249 589 kronor. Det hade även förekommit försök att plundra hennes aktiekonto men det hade misslyckats.
I februari åtalades tre personer vid Uppsala tingsrätt för att ha deltagit i plundringen av Evas bankkonton.
Telefonsamtalet med "banktjänstemannen" hade pågått i fem timmar och 40 minuter. Vid ett tillfälle när Eva pratade med mannen ringde någon på hemma hos henne men han sa att det fick vänta. Att bedragare på det här sättet försöker hålla kvar brottsoffret i telefonen under lång tid är vanligt. Ett syfte kan vara att personen inte ska avbryta samtalet, exempelvis för att fråga någon anhörig om råd.
Bedrägeripengarna fördes till det här kontot som tillhör en 29-årig kvinna i Uppsala. Enligt en utredning från Kriminalvården har hon haft "ett destruktivt missbruk".
Enligt polisutredningen fördes Evas pengar till ett konto som tillhörde en 29-årig drogmissbrukare i Uppsala. Under ett förhör berättade en polis för 29-åringen att pengarna hon tagit emot på sitt konto hade tagits från en 65-årig kvinna som utsatts för ett grovt bedrägeri. Förhörsledaren frågade 29-åringen vad hon tänkte kring det. "Jag väljer att inte svara", sa 29-åringen.
Efter att 29-åringen fått in den dryga miljonen på sitt konto slussade hon vidare pengarna till andra inblandade. Banken har lyckats återta en del av beloppet och i nuläget har Eva gått miste om 805 000 kronor. Var brottspengarna hamnat är oklart.
De som åtalats för att ha tagit emot "Evas" pengar på sina konton riskerar att tvingas återbetala de 805 000 kronor som hon ännu saknar. Sådana skadeståndskrav mot penningtvättare vid bedrägerier är rutin. Arkivbild.
I februari åtalades 29-åringen och två andra personer för grovt penningtvättsbrott, i och med att de upplåtit sina konton för Evas pengar.
– De tre åtalade är troligen bara personer som tvättat pengar. Vem eller vilka som ligger bakom själva bedrägeriet är okänt, säger kammaråklagare Johan Strömbäck.
Enligt honom är det i allmänhet svårt att spåra dem som organiserar den här typen av telefonbedrägerier.
– Ofta förs pengarna utomlands i flera led och hamnar på konton för kryptovalutor. Även om man spårar den som slutligen tar emot pengarna är det inte alltid så enkelt att bevisa att den personen gjort sig skyldig till bedrägeri, uppger Johan Strömbäck.