Jonas Petersson (C) tycker att det råder för stor osäkerhet kring ett möjligt spårvägsbygge.
På torsdagen gav Trafikverket besked om att Uppsala kommun och regionen får drygt två miljarder kronor i bidrag för spårväg mellan centrum och Gottsunda/Ultuna – en delsträcka av den planerade spårvägslinjen i södra Uppsala. Ett av flera villkor är att trafiken startar senast 2029, vilket innebär att tidsplanen är rejält pressad.
Två miljarder är ungefär hälften av den beräknade prislappen för delsträckan, i dagens kostnadsläge. Resten får kommunen och, till mindre del, regionen stå för själva. Bland de politiska partierna i Uppsala kommun innebär beskedet ingen förändring i deras inställning för eller emot spårväg.
Partierna som röstade igenom beslutet i fullmäktige – S, MP, L, V och FI – slog också fast att statsbidraget var en förutsättning för projektet. S-kommunalrådet Erik Pelling är som väntat nöjd och ser Trafikverkets besked som ett kvitto på att Uppsala planerar rätt. Han hoppas att motståndarna ändrar sig:
– Att säga nej till flera miljarder i stöd vore inte klokt, säger han.
Hinner ni bygga till 2029?
– Ja, det är vår bedömning. Vi har just varit i Odense i Danmark och tittat på deras nya spårväg. Vi frågade om de trodde att vi skulle hinna på sju år. Deras svar var ja.
Liberalerna ställer som villkor att ytterligare minst ett parti står bakom spårvägsplanerna. Kommunalrådet Mohamad Hassan säger att det krävs stabil majoritet och långsiktighet för ett beslut som sträcker sig över flera mandatperioder. Hur partiet agerar om majoriteten stannar vid dagens fem partier är inte avgjort. Hassan säger att det finns gott om tid att diskutera frågan internt och ge besked.
Trots bidraget måste kommunen stå för cirka två miljarder kronor. Hur ska det betalas?
– Man måste vara medveten om att både driften och investeringen kommer att kräva prioriteringar, om det sedan är via ökade skatteintäkter eller annan typ av finansiering. Men vi säger tydligt nej till att rucka på kommunens kärnverksamheter, säger Mohamad Hassan.
Moderaternas nej till spårväg står fast, konstaterar kommunalrådet Therez Almerfors. Hon anser att det är en oflexibel lösning med en högst osäker prislapp, bland annat beroende på Uppsalas lergrund som enligt Almerfors är olämplig för en tung spårväg.
– Vi vill se en utredning av framtidens kollektivtrafik i Uppsala som ger en mer flexibel lösning och som tar hänsyn till den snabba tekniska utvecklingen, säger hon.
Centerns Jonas Petersson är inne på samma linje och lyfter också fram den planerade depån för spårvagnarna på östra sidan om Fyrisån, som måste vara i drift för att bidraget ska betalas ut:
– Depån kräver en bro som antagligen kommer att göra stor åverkan på miljön och kulturmiljön, säger han.
Staten har utfäst sig att betala två miljarder. Ska man säga nej till det?
– Kommuninvånarna måste ju stå för ytterligare minst två miljarder för delsträckan, pengar som kommunen antagligen måste låna. Lägger man till den osäkerhet som finns kring den andra delsträckan och kring bron och depån så är det här ett stort risktagande.
– Om depån legat på andra sidan ån och varit direkt anknuten till delsträckan så hade vi haft en helt annan situation. Då hade det varit möjligt att genomföra till 2029, nu är det alldeles för mycket osäkerhet, säger Jonas Petersson.
Kristdemokraterna säger nej till både spårväg och en lösning med stora, snabba bussar, så kallad BRT. Kommunalrådet Jonas Segersam anser att processen kring spårväg är dåligt förankrad hos Uppsalaborna och har för svagt politiskt stöd. Hans bedömning är att chansen till statsbidrag inte försvinner om man säger nej nu, även om Trafikverkets besked är att de aktuella bidragspengarna försvinner 2029.
– Men det är med nuvarande regering och planering. Nu blir spårvägsplanen en tydlig valfråga, när alla fyra oppositionspartier säger nej. Det välkomnar vi, då får medborgarna möjlighet att säga vad de tycker och då är det troligt att det kommer att läggas på is, säger Jonas Segersam.
Sverigedemokraterna vill se ett BRT-system i Uppsala. Partiets gruppledare Kent Kumpula anser att kommunen ska undersöka om de bidrag som nu utlovats till spårväg kan gå till bussar i stället, trots att Trafikverkets beslut förutsätter spårväg.
– Mig veterligt har ingen ställt frågan. Kommunen borde undersöka det. Spårväg är en dyr och stel lösning, det är betydligt lättare att leda om en buss, säger han.