Spårvägen i Lund är ett projekt som tidigare fått bidrag från staten via stadsmiljöavtal. Nu får Uppsala rekordsumman två miljarder till sin planerade spårväg.
Pengarna kommer från ett så kallat stadsmiljöavtal, som ska leda till ökat resande med kollektivtrafik och cykel och minskad biltrafik i landets städer. Drygt två miljarder går till den planerade spårvägssträckan i Uppsala mellan Resecentrum och Gottsunda respektive Ultuna, kallad Kunskapsspåret, och täcker halva den planerade kostnaden.
Bidraget till spårväg i Uppsala är den i särklass största summa som hittills delats ut till ett enskilt projekt via stadsmiljöavtal. Totalt fördelas i denna omgång 2,35 miljarder kronor, av vilket nästan hela potten går till Uppsala. Fjorton andra städer delar på resterande 300 miljoner.
Trafikverket bestämmer vilka projekt som får bidrag:
– Uppsala har ett samlat paket med bra åtgärder som ger en väldigt kapacitetsstark kollektivtrafik, säger Lennart Kalander, chef för nationell planering vid Trafikverket.
Uppsala har tidigare sökt pengar från stadsmiljöavtalet för spårvägslänken mellan Resecentrum och Gottsunda men fick då nej från Trafikverket. Nu anser alltså myndigheten att läget är ett annat.
Den ansökan som Uppsala nu skickade in var enligt Trafikverket bättre och tydligare:
– Nu har hela paketet kommit längre, det innehåller bättre utredningar och fler besked om spårvägens sträckning och dess effekter, säger Lennart Kalander.
Bidragssumman ligger fast oavsett kommande prisökningar. Men för att pengarna verkligen ska betalas ut krävs motprestationer från kommunen och regionen, som ska gynna cykel- och kollektivtrafik.
För det första måste spårvägstrafiken på sträckan komma igång senast 2029, därefter har Trafikverket inga pengar att dela ut för stadsmiljöavtal.
För Uppsalas del finns ytterligare nio punkter på kravlistan för att få bidraget. Där ingår bland annat en snabbcykelled vid Dag Hammarskjölds väg, mellan Regements- och Ulleråkersvägen, nya cykelparkeringar och borttagande av 1 700 meter körbana för bilar längs den planerade spårvägslinjen.
Tänkbar utformning av hållplats längs spårvägslinjen Kunskapsspåret i södra Uppsala.
Kommunen måste också klubba två detaljplaner för bostäder och verksamheter i Ulleråker samt genomföra information som ökar medborgarnas kunskap om spårvägssatsningen. Vidare finns krav på viss omfattning och täthet i spårvägstrafiken när den kommit igång.
Region Uppsala förbinder sig också att köpa in minst 15 spårvagnar och ha en vagndepå i drift när trafiken startar.
Vad händer med pengarna om kommunen och regionen inte uppfyller motprestationerna?
– Om något behöver skjutas fram så får man ta en diskussion om det och revidera avtalet, om det är möjligt, säger Lennart Kalander.
Vad händer om spårvägstrafiken inte startar senast 2029?
– Om avtalet inte genomförs så finns förstås en möjlighet att bryta överenskommelsen, men vår utgångspunkt är att avtalet fullföljs och att trafiken är på plats. I annat fall får vi diskutera skälet till förseningen, vi stänger inte några dörrar.
Depån som planeras på Fyrisåns östra sida kan bli det största kruxet. För att nå den krävs en ny bro. Som UNT tidigare rapporterat är tidsplanen mycket snäv för spårvägsprojektet i allmänhet och för bron i synnerhet.
Det krävs flera tillstånd samt domstolsbeslut för brobygget. Besluten kan sedan överklagas. Hur långt fram ett slutligt klartecken för bron ligger är högst osäkert. När det gäller spårvägssträckan är tanken att bygga från båda håll samtidigt, för att vinna tid.