Traktorn med sopsaltningsaggregatet borstar bort snön och sprider ut saltlake på cykelbanan.
Sopsaltning är en metod för snöröjning av cykelbanor som Uppsala använt i tio år. Egentligen har Anders Engberg passerat pensionsåldern. Men han har ändå forsatt köra sopsaltningsmaskinen.
– Det blir som en livsstil det här. Jag har varit med från början, säger han när vi rullar ut längs snabbcykelleden mot Flogsta och Stenhagen.
Det har nu gått en vecka sedan kommunen gav klartecken att åter börja med sopsaltningen efter uppehållet som gjordes av besparingsskäl. Men fortfarande tampas maskinerna med den centimetertjocka isen som täcker asfalten längs de sopsaltade cykelbanorna.
Anders Engberg säger att en bakomliggande orsak är brister i kommunens planering av snöröjningen och att det har blivit sämre de senaste åren.
– Det finns några undantag, men många har inte kompetensen. De som är styrande beställare har aldrig suttit i en traktor. Vi har undrat många gånger varför de inte ringer ut snöröjarna när det snöar. En gång ringde vi och frågade. Då visade det sig att den som hade jouren på kommunen låg och sov. Väntar man för länge så blir det packat, säger han.
Anders Engberg berättar att han varit på kurser och seminarier under sina år med sopsaltning. "Samhällsekonomiskt blir det en vinst när man räknar in vad olyckorna skulle ha kostat", säger han.
Han tror också att besparingen på sopsaltningen kommer att ätas upp av uppstartskostnaderna när den ordinarie skötseln nu drar i gång.
– Vi har hållit på en vecka och det är fortfarande is kvar. Det var ju mildare väder i veckan innan man körde i gång. Hade man startat några dagar tidigare hade det förmodligen varit borta nu, säger Anders Engberg.
"Här har de plogat upp en snövall från gatan på cykelbanan. Vi kan inte trycka ut det, och då blir det smalt", säger Anders Engberg.
Han tycker också att uppföljningen är för dålig. Anders Engberg berättar hur han själv sa till en traktorförare som plogat upp snö från gatan till cykelbanan.
– Men han brydde sig inte. Det är många som bara kör så fort de kan för att tjäna pengar, och då stänker snön upp på cykelbanorna som ska vara rena, säger han och pekar när vi kör längs S:t Johannesgatan, där det ligger spridda snö- och isklumpar över cykelbanan.
Men de ansvariga på kommunen ser mellan fingrarna på bristerna, trots att bestämmelserna i avtalen är tydliga, menar han.
– Jag har aldrig varit med om att de tar vidare det som kommit in i felanmälningarna. Felet är att de som styr snöröjningen inte är ute och kontrollerar. Och är de ute så sitter de inne i sina bilar och fotograferar. Då ser de inte hur det ser ut på cykelbanan, säger Anders Engberg.
På S:t Johannesgatan har den som plogat gatan kört så det stänkt upp snöklumpar på den sopsaltade cykelbanan.
I vissa fall kan det även vara brister i kompetensen hos en del av utförarna. Han visar på en plats i Flogsta där den som plogat övergångsstället lagt snöhögen på cykelbanesidan av vägen och lämnat två snösträngar tvärs över cykelvägen.
– Här skulle de ha plogat det åt andra hållet i stället, säger Anders Engberg.
Anders Engberg är inne på sitt tionde år med sopsaltningstraktorn på Uppsalas cykelbanor. "Det blir som en livsstil", säger han.
Tidigare höll kommunen obligatoriska kurser för entreprenörer som deltar i snöröjningen. Men den verksamheten ställdes in i samband med pandemin och har inte återupptagits efter det.
– I år har det dessutom eskalerat med igenplogning av övergångsställen och utfarter. De skyller på att det är nya entreprenörer. Men de kan inte vara nybörjare i en månad, säger han.
Anders Engberg får stanna till vid kommunens depå för att fylla på saltlake i aggregatet.
Att fel och direkta brott mot de upphandlade avtalen återkommer gång på gång bekräftas också av UNT:s genomgång av en veckas felanmälningar efter det stora snöfallet i månadsskiftet november-december. Många fel av den här typen har fortfarande inte åtgärdats en vecka eller mer efter att felen anmälts. Många som gör felanmälningarna uppger också att de rapporterat samma sak fler gånger under vintern, och att felen återkommer varje år.
Saltblandningen kommunen använder har provats ut av Karlstad kommun i samarbete med Statens väg och transportforskningsinstitut, VTI.
Johannes Eriksson, enhetschef på kommunen, tillbakavisar kritiken mot bristande kompetens.
– Det stämmer inte. Det har bytts ut folk, men kompetensen har inte minskat. De som jobbar i snöorganisationen har varit med i flera år. Det har kommit mycket snö, och det är inte bara i Uppsala man haft problem med snöröjningen i år.
Ska den som har jour ligga och sova?
– Om den som har jour ligger och sover är det fel. Jag skulle vilja veta vilka tillfällen det har hänt, säger Johannes Eriksson.
Även påståendet att kommunens ansvariga inte skulle vara ute och kontrollera tillbakavisas av Johannes Eriksson.
– Jag undrar vad han fått den uppgiften ifrån. De som är ansvariga för att ringa ut snöröjarna är ute varje dag. Vi har också direktkontakt med SMHI och har den senaste informationen. Det är vädret som styr, säger Johannes Eriksson.
En punkt får Anders Engberg dock gehör för.
– Vi har diskuterat att återuppta kurserna för entreprenörerna. Det var före min tid, så jag vet inte varför de slutade, säger Johannes Eriksson.