Slutresultatet: Så många röstade ja och blankt i folkomröstningen

Alla röster är färdigräknade och nu finns ett slutgiltigt resultat: 42,7 procent röstade blankt i folkomröstningen, 43,2 procent ja och 14,1 procent nej.

Några väljare har skrivit till egna budskap på sina valsedlar i folkomröstningen.

Några väljare har skrivit till egna budskap på sina valsedlar i folkomröstningen.

Foto: Johan Heimer

Uppsala2024-06-14 11:03

Redan i måndags kom det preliminära resultatet efter folkomröstningen: 43 procent hade då röstat ja, 43 blankt och 14 procent nej.

I måndags saknades dock cirka 3 500 sena förtidsröster som inte hann fram till vallokalerna på valkvällen. Nu har även de räknats, och siffrorna har uppdaterats och en liten övervikt faller alltså över på ja-sidan.

Valdeltagandet landar på 50,9 procent.

undefined
"Jag kan konstatera att hela folkomröstningen varit onödig", säger Therez Almerfors (M).

Oppositionsledaren Therez Almerfors (M) tolkar resultatet som att styret har en majoritet emot sig, om man lägger ihop antalet nej- och blankröster.

– Vi ville aldrig ha den här folkomröstningen och det är tydligt nu att Uppsalaborna underkände den, givet att så många röstade blankt för första gången i sitt liv.

Går det verkligen att dra den slutsatsen när inte ens hälften av Uppsalaborna röstade?

–Alltså, av de som gjort det har 42 000 valt blank valsedel, det är en unik företeelse i svensk historia.

undefined
"Vi måste ta fram den nya översiktsplanen med stor ödmjukhet och se folkomröstningen som en av flera medborgardialoger. Det är upp till oss politiker att ta ansvar för att vi sedan gör en klok sammanvägning av alla åsikter på slutet", säger Erik Pelling (S).

Erik Pelling (S), kommunstyrelsens ordförande, tycker inte att det nya resultatet ändrar särskilt mycket.

– Jag har sagt tidigare att vi måste ta resultatet med en stor nypa salt och stor ödmjukhet eftersom det inte är entydigt åt något håll, säger han.

Men 42,7 procent blankröster, är det ett underkännande av folkomröstningen?

– Det går inte att veta exakt vad som ligger bakom blankrösterna, men det är ju en faktor som bidrar till att hela folkomröstningen måste tolkas med stor försiktighet. Jag tänker att det är många som tyckt att det var en svår fråga att ta ställning till, men det har inte direkt bidragit att flera partier aktivt valt att sabotera valrörelsen, säger Erik Pelling och syftar på oppositionspartiernas rösta blankt-kampanj.

undefined
Några väljare har skrivit till egna budskap på sina valsedlar i folkomröstningen.
undefined
"Jävla dumheter", skriver en.

Exakt vad Uppsalaborna menat med sina blankröster finns inget facit på – men några av dem har lämnat meddelanden på sina valsedlar. 

Här finns i vissa fall kritik mot själva folkomröstningen: "Svagt att ställa mot varandra, Dåligt formulerat", skriver en person på sin nej-röst. "Jävla dumheter" skriver en annan på en blank röstsedel. 

undefined
"Med stor sorg kastar jag bort min röst", skriver en väljare.
undefined
"För bristfällig information för att ta ställning."

Några har också tagit sig tid att formulera längre utläggningar: "Har röstat i demokratiska val i 60 år och funnit det meningsfullt. Detta val upplevs som meningslöst. Elva sidor svår byråkratsvenska har inget med demokrati att göra. Med stor sorg kastar jag bort min röst", skriver en väljare.

undefined
"Nej till allt."

Av det totala antalet röster är det relativt få som någon har skrivit på valsedeln. I till exempel valdistriktet i Bergsbrunna finns det nedklottrade budskap på 9 av 593 blankröster. Det är betydligt fler än i många andra distrikt som UNT kontrollerat.

Om det fortfarande är tydligt vad väljarna velat rösta på så blir rösten godkänd även när det står tilläggstext på den. Det säger säger valkanslichefen Åsa Nilsson Bjervner.

undefined
Åsa Nilsson Bjervner är chef för valkansliet på Uppsala kommun.

Det som underkänns är till exempel om någon skrivit "ja" eller "nej" på en blank valsedel, eftersom det då blir otydligt vad personen egentligen vill rösta på.

– Det är några som har skrivit "nej till spårväg" på valsedeln. De har vi godkänt eftersom folkomröstningen inte handlar om spårvägen, säger Åsa Nilsson Bjervner.

Folkomröstningens starkaste förespråkare, Stefan Hanna (UP), tycker att ja-sidan vunnit stort.

– Folkomröstningar har generellt inte jättehöga valdeltaganden. Att så många ändå valt att göra sin röst hörd är fantastiskt bra.

undefined
Stefan Hanna (UP) tycker att ja-sidan nu vunnit stort.

Liksom Erik Pelling, är Stefan Hanna kritisk till oppositionens kampanj – och även till Moderaternas valaffischer, där de skrivit ”I Uppsala behövs träd, inte spårväg. Rösta blankt!”, vilket UNT rapporterat om tidigare.

– Fem partier har valt att vilseleda väljarna i stället för att ta chansen att förklara vad de tycker, säger Stefan Hanna.

Men även UP har fått kritik för sina flygblad och annonser, som enligt kritikerna fått det att framstå som att folkomröstningen handlar om både spårvägen och sydöstra staden.

undefined
Karta som visar vilka områden som avses i folkomröstningsfrågan.

Har inte UP vilselett de väljare ni uppmanat att rösta ja?  

– Nej, inte det minsta, säger Stefan Hanna.

Moderaterna har inte heller vilselett väljarna, menar Therez Almerfors.

undefined
Flera distrikt speglar det genomsnittliga resultat ganska precis. Till exempel i Flogsta södra-Ekeby södra, där 43,8 procent sagt ja och 43,3 procent röstat blankt.

Finns inte risk att ni fått väljare att rösta blankt i tron att de sagt stopp till spårvägen?

– Vi har inte antytt att man stoppar spårvägen. Det finns många anledningar att rösta blankt och det är upp till varje väljare.

Hur mycket tror du att ni påverkat väljarna med er rösta blankt-kampanj?

– Uppenbarligen har den varit framgångsrikt eftersom så otroligt många valt att rösta blankt, säger Therez Almerfors.

Resultatet i siffror

Slutresultatet i folkomröstningen 2024 ser ut så här:

• 42 639 stycken röstade ja (43,2 procent av rösterna)

• 13 938 stycken röstade nej (14,1 procent av rösterna)

• 42 133 stycken röstade blankt (42,7 procent av rösterna)

Så många röstade:

98 926 av de 194 517 Uppsalabor som fick rösta i folkomröstningen röstade. Valdeltagandet landade alltså på 50,9 procent.

216 röster var ogiltiga.

Hur röstade mitt område?

På uppsala.se/folkomrostning har kommunen publicerat en karta där det går att klicka sig fram och se hur invånarna röstat i de olika valdistrikten.

Hur röstade invånarna i de utpekade orterna?

Folkomröstningsfrågan löd som bekant: 

Ska Uppsala kommun i översiktsplanen lätta på bebyggelseutvecklingen i Uppsala stad genom att planera för fler bostäder i tätorterna längs tågspåren Ostkustbanan (Storvreta, Vattholma och Skyttorp) och Dalabanan (Vänge och Järlåsa)?

I tre av de utpekade kransorterna har en majoritet – Skyttorp (53,7 procent), Järlåsa (58 procent) och Vänge tätort (42,7 procent) – röstat ja på den frågan.

I Vattholma har flest (42,2 procent) röstat nej. 

I Storvreta, som består av flera valdistrikt är det mer blandat. Några exempel: I distriktet Storvretabygden har 45,5 procent sagt ja, 21,3 procent nej och 33,2 procent blankt. I Östra Storvreta har 29,8 procent sagt ja, 26,1 procent nej och 44,1 procent blankt.

Och i Uppsala stad? 

I distriktet Centrum-Stora torget säger 38,1 procent ja, 14,6 nej och 47,3 blankt. I Luthagen centrala säger 39,7 procent ja, 12,5 procent nej och resten blankt (47,7 procent). I Stenhagen södra säger 62,1 procent ja, 14,6 nej och endast 23,3 procent blankt. 

62,9 procent av invånarna i Gottsunda centrum säger ja, 14,3 procent nej och 22,9 blankt. I Nåntuna säger 37,3 procent ja, 7,8 nej och 54,9 procent blankt.

Många distrikt speglar det genomsnittliga resultat ganska väl. Som i Flogsta södra-Ekeby södra, där 43,8 procent sagt ja och 43,3 procent röstat blankt. 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!