Så bygger Uppsala för att klara framtidens skyfall

Uppsala bygger för att klimatanpassa staden mot kraftiga skyfall. Skateparker, underjordiska bassänger och gröna områden med dagvattendammar i nya stadsdelar är några av lösningarna.

Vid kraftiga regn fylls skateparken med vatten och fungerar som ett tillfälligt vattenmagasin, enligt Irina Persson, utredningsingenjör vid Uppsala vatten.

Vid kraftiga regn fylls skateparken med vatten och fungerar som ett tillfälligt vattenmagasin, enligt Irina Persson, utredningsingenjör vid Uppsala vatten.

Foto: Jeanina Santiago

Uppsala2024-07-29 05:00

Nyheten i korthet

  • Uppsala bygger för att klara av framtida skyfall och undvika översvämningar som staden upplevde 2018. Lösningar inkluderar blågröngrå infrastruktur med underjordiska bassänger, gröna områden och skateparker som fungerar som temporära vattenmagasin.
  • Infrastrukturen är utvecklad i samarbete med forskare och innovatörer och testas nu i flera svenska kommuner. Dess effektivitet kommer att utvärderas vid nästa stort skyfall.
  • Även om det är svårare att implementera dessa lösningar i äldre stadsdelar, bygger kommunen också för att klimatanpassa dessa områden, med planer på att fullfölja projektet senast 2040.

Många minns nog hur Uppsala 2018 drabbades av ett stort skyfall som ledde till översvämningar. Ett område där vattnet steg var centralpassagen, vilket gjorde att man inte kunde komma till och från tågen. Många gator och källare drabbades också.

undefined
Så här såg det ut 29 juli 2018, när 87 millimeter regn föll över Uppsala på kort tid, och bland annat centralpassagen under stationen översvämmades. Arkivbild.

Detta skyfall var en av de händelser som påskyndade behovet av lösningar för extrema väderhändelser. Så började man prata om det nya konceptet – BGG, som står för blågröngrå infrastruktur.

– BGG infrastruktur är ett system där man tar hand om det gråa, som är gaturummet, det gröna, växterna, och det blåa, vattnet, säger Irina Persson, utredningsingenjör på Uppsala Vatten.

För att förklara vad hon menar träffar hon UNT på en bred gåfartsgata i den nya stadsdelen Rosendal. Under gatan ligger nämligen ett underjordiskt magasin som kan hantera stora vattenflöden.

undefined
Här sipprar vattnet ner. Under gatan ligger nämligen ett underjordiskt magasin som kan hantera stora vattenflöden.

– Om det blir översvämning sipprar vattnet långsamt genom grusbädden med växter. Under gatan finns en bassäng med grus med större korn där vattnet kan stå. Så när det kommer mycket vatten kan gatan ta hand om det.

Kort och gott, Rosendal slipper översvämning. Så bygger man även i andra nybyggda stadsdelar. 

– Det är ett nytt system som vi har utvecklat tillsammans med forskare och innovatörer. Systemet är inte fullt utbyggt än. Det är först när nästa stora skyfall kommer som vi verkligen kan utvärdera effektiviteten, säger Irina Persson på Uppsala Vatten.

Hon visar även Elsa Eschelssons park i Rosendal.

– I denna park finns en dagvattendamm som tar hand om och renar dagvatten. 

Här renas vattnet via växter, innan det kommer ut i Fyrisån. 

I anslutning till parken finns en stor skatepark där man även kan spela basket. Vid kraftiga regn fylls skateparken med vatten och fungerar som ett tillfälligt vattenmagasin.

undefined
Vattennivån kan stiga i dammen, som ”sväljer” en viss mängd vatten, som annars skulle riskera översvämma VA-nätet eller rinna ut på gatorna. Sedan kan dammen återgå till normal vattennivå i mer långsam, kontrollerad avrinning – alltså en fördröjning.

Finns det en risk för mygginvasion och föroreningar när vattnet står still?

– Nej, vi har inte sett några problem med mygg. Men visst, underhållet är avgörande. 

Om skateparken inte kan hålla vattnet slussas det vidare till dagvattendammen i Elsa Eschelssons park.

undefined
Om skateparken inte kan hålla vattnet slussas det vidare till dagvattendammen i Elsa Eschelssons park.

Det nya sättet att bygga klarar vattenrening, kraftiga regn och god växtetablering, förklarar hon. 

– Flera kommuner i Sverige testar dessa system nu.

Infrastrukturen i Rosendal fungerar som en modell för framtiden, men situationen är helt annan i stadens äldre delar. I centrala Uppsala, där gatorna är smala och byggnader redan är på plats, är det mycket svårare att rusta inför skyfall.

undefined
Elsa Eschelssons park i Rosendal. Här är dagvattendamm en annan lösning.

– Vi måste vara realistiska. I vissa områden är det helt enkelt inte möjligt att få plats med allt. 

Områden som riskerar översvämningar är bland annat Luthagen och Fålhagen. 

Vilka åtgärder har kommunen tänkt då?

– Kommunen håller just på att bygga två åtgärder i befintlig stad. Den ena är att sänka Fålhagens IP när man ändå bygger om idrottsplatsen. Detta gör att vatten kan bli stående där vid stora regn. De dagar det inte är skyfall kommer planen att vara torr.  

undefined
Vid kraftiga regn fylls skateparken med vatten och fungerar som ett tillfälligt vattenmagasin, enligt Irina Persson, utredningsingenjör vid Uppsala vatten.

Vid ombyggnationen av Gränbyparken har man också passat på att lägga vallar. På det sättet kan vattnet kan bli stående innan vidare avledning.

När det gäller befintliga områden kan inte alla problem åtgärdas, berättar hon. Då är kommunens beredskap, som pumpar och invallningsmaterial, viktig.

Kommunen bygger för att klimatanpassa staden senast 2040. 

undefined
Kartan visar vilka områden (de rosa delarna) som riskerar att svämmas över vid ett framtida hundraårsregn.
Översvämning i Uppsala?

Uppsala stad är en av de platser i landet som pekas ut som riskområde för översvämning

Eftersom Fyrisån rinner genom den täta och platta staden kan en stor översvämning få betydande följder. 

Mälarviken Ekoln kan också orsaka översvämning, inte bara längs med sjön utan också längs med Fyrisån, där vattnet stiger när vattennivån i Mälaren stiger.

undefined
Kartan visar vilka områden (de rosa delarna) som riskerar att svämmas över vid ett framtida hundraårsregn.

Att Uppsala är platt gör det är svårt att leda bort vattnet. Ledningssystemet för dagvatten klarar ett normalstort regn, men blir överbelastat vid kraftigare regn och skyfall. När brunnarna inte kan ta emot mer vatten rinner vattnet på marken åt det håll som marken lutar. Om det finns byggnader på så kallade naturliga lågpunkter och avrinningsstråk kan översvämningar skada både bebyggelsen och invånarnas hälsa. Stora vattendjup vid viadukter och vägar kan också hindra att räddningstjänsten kommer fram.

Källa: Irina Persson, Uppsala Vatten

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!