Karteringen visar bland annat vilka platser som är extra utsatta vid framtidens 100- och 500-årsregn. Gula områden på kartan anger beräkningar för 100-årsregn. Den gula och röda för 500-årsregn.
Upplevelsen är bekant för de flesta av oss: Mörka moln som drar in, ett avlägset muller som tyder på att åska är i antågande. Och bara några minuter senare vräker regnet ned.
Regnskurarna hör ju sommaren till men de riktiga skyfallen kan de flesta av oss klara sig utan. Redan i mitten av juni hade SMHI hunnit med två varningar för skyfall i Uppsala län.
Och två saker är säkra: För det första kommer det att bli värre. För det andra kommer skyfall att inträffa oftare i framtiden.
– Vi kommer att se fler och värre skyfall i framtiden. Mot slutet av seklet kan vi räkna med en nästan 30-procentig ökning av nederbördsmängden här enligt det värsta klimatscenariet, säger Robin Hedenqvist.
Han är klimatanpassningssamordnare vid Länsstyrelsen i Uppsala och sitter med den nya skyfallskartering – en karta där riskområden kan ses – över länet som tagits fram åt länsstyrelsen. Karteringen visar bland annat vilka platser som är extra utsatta vid framtidens 100- och 500-årsregn. Sammanlagt 51 tätorter i länets åtta kommuner finns med i karteringen, som ska vara ett stöd för bland annat kommuner, räddningstjänst och samhällsplanerare när klimatförändringarna ska tas med i beräkningarna.
Det är en långtidsprognos som visar på ökade risker för översvämningar på samtliga av de 51 tätorter – från Enköping och Knivsta i söder till Älvkarleby i norr – som täcks i karteringen.
– Vi vill ta fram den här för att vi ser att översvämningssituationen från skyfall kommer att förvärras. Och också då för att kunna använda det här i samhällsplaneringen. Den här karteringen är ju främst ett underlag som kan användas av kommuner när man till exempel planerar för nybyggen, för krisberedskapen när det till exempel gäller alternativa utryckningsvägar, och för att användas vid riskbedömningar, säger Robin Hedenqvist.
Karteringen visar var risken för översvämningar är störst vid kraftiga skyfall, men även vattendjup och flödeshastigheter har beräknats.
Det är de mest extrema skyfallen som studerats och anpassats till de klimatförändringar vi står inför. I beräkningen har man till exempel räknat upp det vi i dag kallar för hundraårsregn – alltså ett regn som statistiskt ska inträffa vart hundrade år – med klimatfaktorn 1,3. Något som i sin tur innebär att det vi i dag kallar för ett hundraårsregn i slutet av seklet är värre och kan orsaka större skador.
– Det som i dag är ett hundraårsregn, om de här prognoserna stämmer, kommer vara ett 50-årsregn i slutet av seklet om vi inte tar hänsyn till klimatfaktorn, förtydligar han.
Reningsverket i Heby slogs ut i samband med översvämningar efter skyfallet 2023. Orenat avloppsvatten släpptes ut i Örsundaån under flera dagar och boende i Heby uppmanades att inte spola i toaletterna.
Från senare år finns flera exempel på kraftiga skyfall som orsakat stora skador. Förra året drabbades delar av Heby kommun av stora regnmängder på kort tid i början av september. Skyfallen orsakade översvämningar som bland annat slog ut reningsverket i Heby tätort och ledde till att orenat avloppsvatten släpptes ut i Örsundaån under flera dagar. Sommaren 2018 drabbades centrala Uppsala av ett skyfall som bland annat orsakade översvämningar vid resecentrum.
Sommaren 2018 drog ett skyfall in över centrala Uppsala. Passagen vid Resecentrum vattenfylldes.
Om en inte alltför avlägsen framtid kan regnen ställa samhället inför svårare utmaningar än så. Runt sekelskiftet innebär ett hundraårsregn omkring 110 millimeter nederbörd och ett regn som statistiskt ska inträffa en gång på 500 år innehåller då enligt beräkningarna 184 millimeter. Det kan jämföras med den sammanlagda nederbörden över Uppsala under juni, juli och augusti förra året som landade på omkring 270 millimeter sammanlagt. Under den regnrika augusti föll sammanlagt 160 millimeter. Då är det lätt att förstå att över 100 millimeter på bara några timmar är något helt annat.
– Vi vill ju ta fram den här karteringen för att vi ser att översvämningssituationen från skyfall kommer att förvärras, säger Robin Hedenqvist.
Vad kan hända vid ett extremt skyfall?
– Vattenmassorna kan orsaka markerosion och jordskred med stora skador som följd. Vattnet sprider också näringsämnen och bekämpningsmedel från jordbruksmark till vattendrag, vilket får negativ påverkan på matproduktionen och vattenkvaliteten. Vattnet för med sig både föroreningar och smittämnen som kan leda till infektioner hos människor.
– Reningsverken kan dessutom få svårt att rena så stora mängder smutsigt vatten. Strömavbrott kan också förekomma. Bland annat äldre personer och de med funktionshinder kan behöva evakueras från översvämningar. Utryckningsfordon kan då försenas för att man tvingas köra omvägar, svarar Robin Hedenqvist.
Vad kan man då göra i till exempel centrala Uppsala för att minska effekterna?
– Det finns mycket att göra. Bland naturbaserade lösningar så innebär parker och grönområden en naturlig avrinning samt rening. Man kan även anlägga grönytor på tak och växtbäddar för att fördröja vattnets framfart. Vidare finns det asfalt som släpper igenom vatten, till exempel. Dessutom gäller det att jobba med höjdsättning i planeringen, så att vattnet inte blir inlåst utan kan avledas på ett säkert sätt. Vid ett extremregn kommer det att rinna mycket vatten på gatorna och då gäller det att kunna styra vattnet till säkra platser där varken människor eller egendom tar skada. Verksamheter bör också arbeta aktivt med beredskapsplaner för att förbereda sig på eventuella översvämningar, säger Robin Hedenqvist.