Gottsundaskjutningen prioriteras – det här får vänta

Utredningar och polisutryckningar som dröjer eller uteblir – senaste veckan blev effekterna av polisens sommarbemanning och kraftsamlingen mot gängvåldet tydligt. "Förödande", säger poliskommissarien Daniel Larsson.

Skottlossningen i Gottsunda på midsommarafton står högt upp på polisens lista över var resurserna ska prioriteras.

Skottlossningen i Gottsunda på midsommarafton står högt upp på polisens lista över var resurserna ska prioriteras.

Foto: Utryckning Uppsala

Uppsala2023-07-03 16:30

Sommar, semester och stora händelser – det gör det svårt att få resurserna att räcka för polisen i Uppsala. De senaste två veckorna märktes extra tydligt att polisen hade svårt att hinna med utredningar och utryckningar:

– Som alla andra går polisen in i en semesterperiod, vilket gör att vi såklart också får vara ännu hårdare i våra prioriteringar, både på den yttre och inre sidan, säger Tobias Ahnlund, tillförordnad biträdande lokalpolisområdeschef i Uppsala.

En händelse som nu har hög prioritet och får ökade resurser är skottlossningen i Gottsunda, där polisen bland annat stod med sin husbil under förra veckan för att satsa på att skapa trygghet och jobba brottsförebyggande.

undefined
Skottlossningen i Gottsunda på midsommarafton står högt upp på polisens lista över var resurserna ska prioriteras.

– Händelsen i Gottsunda är ett exempel på ett ärende som kan få förtur. Den typen av ärende blir normalt sett väldigt prioriterat, säger Andreas Pallinder, chef för utredningssektionen i polisområde Uppsala.

Han förklarar att det som prioriteras är ärenden med frihetsberövade, särskilda frister och där det finns risk för fortsatta våldsdåd eller fara för liv. Det sistnämnda kan exempelvis både handla om risk för våld inom hemmet och skjutningar. Uppfylls inte dessa kriterier, är risken större att utredningen dröjer:

– Det kan vara alla kategorier av ärenden, till exempel misshandel och stölder, som kan få längre handläggningstid, fortsätter Andreas Pallinder.

undefined
"På sommaren är det något färre som är i tjänst, och belastningen på de som jobbar i verksamheten blir högre", säger Andreas Pallinder, chef för utredningssektionen i polisområde Uppsala.

Enligt honom är skjutningen i Gottsunda ett så allvarligt brott att det krävs en kraftsamling, men effekten blir att poliser som vanligtvis jobbar med andra typer av ärenden omdisponeras.

– Men det är viktigt att säga att vi inte rör personal som jobbar med brott i nära relation, därifrån tar vi inte personal för att jobba med exempelvis skjutningar, säger Andreas Pallinder.

I våras rapporterade UNT om att Uppsalapoliser skickats till Stockholm för att stötta arbetet mot gängvåldet, vilket ledde till att arbetet mot sexköp och trafikbrott bortprioriterades i Uppsala.

Uppsalapoliser skickas fortfarande till Stockholm, något som ser ut att fortsätta hela året, enligt Daniel Larsson, chef för yttre befäl och regional insatsledare hos polisen i Uppsala.

undefined
Poliskommissarien Daniel Larsson berättar att trots att det är slitsamt att skicka Uppsalapoliser till Stockholm för att stötta arbetet mot gängvåldet, finns det ändå ett mervärde i det då kriminella rör sig mellan områdena.

– Det är lite jobbigt. Men om vi tänker ur ett större perspektiv, vad ska vi göra då? Vi skickar folk till Stockholm där det skjuts hejvilt, de behöver hjälp, säger Daniel Larsson.

Enligt honom har läget förbättrats en aning vad gäller trafikbrotten, medan det är mer eller mindre oförändrat för sexbrotten.

Den tillförordnade biträdande lokalpolisområdeschefen Tobias Ahnlund känner sig trygg med deras åtgärder och betonar att en prioritering sker hela tiden, inte bara på sommaren. Han säger också att den här sommaren inte sticker ut från andra somrar.

undefined
"Begås det ett brott mot liv och hälsa, då prioriterar vi vår närvaro där för att bli en ökad trygghet framöver", säger Tobias Ahnlund, tillförordnad biträdande lokalpolisområdeschef i Uppsala.

Vad gör ni för att komma till rätta med resursproblematiken?

– Vi ser såklart till att resursfördela det vi har. Vi måste kraftsamla mot det som får störst samhällspåverkan, där det innebär brott mot liv och hälsa, säger Tobias Ahnlund, och nämner även rekrytering av fler poliser som ett långsiktigt arbete.

Anna Ramsten, ordförande i Polisförbundet region Mitt, berättar att deras medlemmar känner att belastningen är högre än någonsin, och betonar också vikten av att rekrytera fler poliser.

 – Det är frustrerande när man känner att man inte har tillräcklig kapacitet. Vi behöver bli fler, och vi behöver också bli fler med en kompetens som kan jobba med den grova brottsligheten, till exempel analytiker, säger hon.

undefined
Anna Ramsten, ordförande i Polisförbundet region Mitt, berättar att förbundets medlemmar känner sig hårt belastade.

Ingen av poliserna som UNT pratat med vill kommentera specifika ärenden, men Daniel Larsson bedömer att de ändå klarar av uppdraget att ha poliser på gatorna och hålla tryggheten i Uppsala.

Men hur påverkas trygghetskänslan hos medborgarna om de ringer polisen, och polisen inte kommer?

– Det är förödande. Det är jättefrustrerande för oss, vi vill ju att du ringer när du ser någon begå ett brott.

Polisens resursmål

I ett regeringsuppdrag 2018 sattes ett tillväxtmål på 10 000 fler poliser 2024 jämfört med 2016, då drygt 28 000 arbetade inom myndigheten.

I löpande priser är det beräknade beloppet för 2024 närmare 18 miljarder högre än Polismyndighetens anslag 2017, vilket motsvarar en ökning på runt 80 procent.

Brås delredovisning av målen visar att tillväxten hittills inte varit så stor att det brottsförebyggande arbetet kunnat prioriteras, enligt lokalpolisområdescheferna.

Källa: Brottsförebyggande rådet

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!