UNT har tidigare berättat om Johan Brolin från Järlåsa som överlevde svår cancer i flera delar av kroppen med ny immunterapi från Uppsala universitet och Akademiska. Ett ärr på ryggen är ett minne från när cancern upptäcktes.
Drygt 70 000 svenskar insjuknar i cancer under ett år.
– Många upplever nog det som en dödsdom att få beskedet, men för gruppen som helhet finns det skäl att vara positiv utifrån statistik om överlevnad.
Det säger Peter Nygren, överläkare på Akademiska sjukhuset, cancerforskare och professor vid Uppsala universitet.
I flera artiklar berättar UNT om kampen mot cancern, om människorna som insjuknat och om forskarna som försöker hitta bot och behandling. En artikel beskriver immunterapin, som på senare år blivit cancerbehandlingens fjärde hörnsten, bredvid cellgifter, strålning och kirurgi.
Frågan är hur långt vi kan nå när det gäller längre överlevnad.
"Nollvision cancer" heter ett initiativ som drivs från Handelshögskolan med stöd av innovationsmyndigheten Vinnova. Målet är att "omvandla cancer från en dödlig till en botbar eller kronisk sjukdom." Men är det möjligt?
Kanske, men då på väldigt lång sikt, menar Peter Nygren.
– Att ingen ska dö är nog ett bra mål för tanken, säger han som själv är kopplad till nollvisionsinitiativet i ett projekt om så kallad precisionsmedicin, ett område som förväntas bidra till ökad överlevnad.
Peter Nygren, professor, överläkare och cancerexpert, pekar på bukspottskörtelcancer som ett område med få ljusglimtar när det gäller nya behandlingar.
Ett realistiskt mål är en canceröverlevnad på 70 procent år 2030, menar han.
– Ser man på den relativa överlevnaden så lever redan i dag nästan sju av tio cancerpatienter efter tio år. Det är utifrån det som det finns skäl att vara positiv. Det krävs bara måttliga framsteg för att nå över 70 procent och en bit till, säger Peter Nygren.
Vägen till framgång är tidigare upptäckt med nya screeningprogram, bättre behandlingar, och prevention genom ändrade kost- och levnadsvanor.
– Vi kommer att få se allt bättre resultat av nyheter som immunterapi och precisionsmedicin, säger Peter Nygren, som samtidigt är mån om att inte måla en för ljus bild och skapa orealistiska förväntningar.
Så här ser tioårsöverlevnaden ut för en rad cancerformer. Skillnaderna är stora, påpekar experter.
Läget ser väldigt olika ut för olika cancerformer. En form där han ser få ljusglimtar är bukspottkörtelcancer. Men för andra sorters mag- och tarmcancer har det däremot ljusnat från ett läge med få nya behandlingar.
– Där börjar det komma behandlingar som aktiverar immunsystemet, säger Peter Nygren.
En annan cancerexpert i Uppsala är Henrik Lindman, verksamhetschef på cancerkliniken på Akademiska sjukhuset och professor vid Uppsala universitet. Han säger sig vara "rätt så optimistisk".
– Varje gång man har trott att det inte längre finns nya behandlingsmöjligheter så kommer ett genombrott. Vi ser nu nya behandlingar med antikroppar i kombination med cellgifter, som ges i samband med tidig upptäckt för att för att undvika återfall. Ibland kan det ha förbluffande effekt, säger Henrik Lindman.
Så här har den relativa överlevnaden i cancer utvecklats över tid. Källor: Cancerfonden, Socialstyrelsen
Han lyfter också fram skolvaccineringen mot HPV-virus.
– Det kommer att spara liv och förhindra att många får cancer, säger han.
Men det finns mörker. Även han pekar ut bukspottkörtelcancer som ett område i behov av genombrott.
Utmaningar finns också på resurssidan, menar han. Nya behandlingar är dyra och det krävs mer personal och större lokaler. För med framstegen ökar vårdens behov. I dag behandlas folk som inte kunde behandlas förr.
Henrik Lindman är verksamhetschef för cancerkliniken på Akademiska sjukhuset. "Det kommer alltid något nytt genombrott", säger han.
– Vi växer med fem procent per år när det gäller cancerbehandlingar. Det blir en stor förändring i längden och kräver långsiktighet. Tyvärr är det oftast bara något års framförhållning i sjukvården, säger Henrik Lindman.
Karin Forsberg Nilsson, professor i stamcellsforskning och dekan för medicinska fakulteten, är ytterligare en expert med positiv syn.
– Vi har sett en otrolig utveckling de senaste decennierna, säger hon.
Karin Forsberg Nilsson är professor, cancerforskare och dekan för medicinska fakulteten på Uppsala universitet. Hon lyfter de stora framsteg som gjorts de senaste decennierna i diagnostik och behandling av cancer.
Under 1970-talet levde en bra bit under hälften av alla cancerpatienter fem år efter diagnosen. I dag närmar sig den siffran 75 procent. Och snart kan alltså sju av tio patienter leva tio år efter diagnos.
Bland flera saker pekar hon på framsteg inom diagnostiken med nya metoder för att titta på mutationer i våra gener och göra proteinanalyser.
– Vi går från att behandla ett medelvärde, till att behandla en individ med sina speciella förutsättningar. I dag görs precisionsdiagnostik i ökande omfattning och Akademiska och andra sjukhus bygger upp en större beredskap och kompetens för att kunna göra molekylära diagnoser, säger Karin Forsberg Nilsson.
En annan konkret förändring är att Uppsala och andra regioner startar screening för tarmcancer.
– Det är en typisk cancerform som är bra att upptäcka tidigt. Uppsala är inte först ut, men det är igång vilket är väldigt positivt, säger Karin Forsberg Nilsson.