En man i 25-årsåldern avled efter en skjutning i Stenhagen sent i december 2019. Sedan dess har antalet skjutningar minskat i Uppsala. Mordet är ouppklarat.
Det är mörka december 2019. I ett kök på Kvarngärdet sitter två föräldrar och deras barn. För SVT berättar de senare att de precis ätit sin middag när de hör en smäll från barnens sovrum.
En missriktad pistolkula, avsedd för något annat mål, har gått genom fönstret i barnens sovrum.
Det här var den näst sista skjutningen i Uppsala rekordåret 2019. Ytterligare en hann äga rum innan årets slut. Några dagar senare skjuts en man ihjäl och en skadas svårt i Stenhagen. Totalt utförs omkring 30 skjutningar det året i Uppsala.
En månad senare blir skjutningarna i Uppsala en riksdagsfråga. Sett till folkmängd är Uppsalas skjutningar 2019 flest i Sverige och läget är då till och med långt värre än i Malmö, påpekar Uppsalamoderaten Marta Obminska i en fråga till ansvarig minister. Hon vill veta hur regeringen ska minska skjutningarna och kriminaliteten.
Ett halvår senare förändras läget dramatiskt – men det är inte politiska åtgärder som ligger bakom. Under sommaren 2020 knäcker polisen krypterade chattar som kriminella runt om i Europa använt. Det är det första av flera genombrott av det slaget och meddelandena blir en guldgruva för polisutredare i Sverige och andra länder.
Nu kan polisen ta del av planerna på grova brott och kommentarerna efter att de är genomförda.
Som UNT berättat har en rad tunga kriminella från Uppsala nu på senare tid dömts till långa fängelsestraff. I tre stora rättegångar där chattmeddelanden varit viktig bevisning, har totalt sett flera hundra år i fängelse dömts ut.
Men vad händer när de personerna är borta från Uppsalas kriminella scen? Vem, om någon, fyller tomrummet? Har Uppsala blivit lugnare med dem i fängelse?
En som borde veta är Jale Poljarevius, underrättelsechef i polisregion Mitt, där Uppsala ingår.
– Det är ju inte så att brottsligheten upphört eller att vi utplånat den. Vi kan inte ha tanken att vi är färdiga, det här är ett "infinite game", säger han med en anglicism han ofta använder för att beskriva kampen mot brottsligheten.
Att få ett rakt svar av Jale Poljarevius på frågan om vad som hänt i tomrummet som uppstått när tunga Uppsalakriminella satts i fängelse är svårt. Han beskriver i stället olika scenarier som polisen och andra måste föreställa sig kan inträffa.
Enigt Jale Poljarevius har polisen "hygglig kontroll" i dag på Uppsalas kriminella miljöer, och läget är lugnare än för ett par år sedan. "Men det kan ändras blixtsnabbt", säger han.
Ett scenario är att en tung kriminell aktör har en robust organisation i ryggen som behåller initiativet under fängelsetiden.
– Man har helt enkelt så många personer på reservbänken att mata in att verksamheten kan hållas intakt, säger Jale Poljarevius, som i det sammanhanget framhåller att fängelsestraffens längd i kombination med möjliga straffrabatter kan göra fängelsestiden till något av en acceptabel konsekvens för en kriminell.
En som är inne på samma spår är yttre befälet Stefan Siesing vid Uppsalapolisen.
– Även om vi tagit flera tongivande kriminella i Uppsala är det nu som det egentliga arbetet börjar. De här personerna sysslar med vapen, knark och svarta pengar och det omfattar så stora värden att hanteringen kommer att fortsätta, säger han.
Ett annat scenario är att nya aktörer dyker upp på scenen, konkurrenter som kanske flugit under radarn tidigare och nu ser sin chans. Den uppmärksammade Kurdiske räven som är häktad i sin frånvaro, skulle kunna vara en sådan person som fått större svängrum, antyder Jale Poljarvius.
Gottsundanätverkets ledare Tommy Andersson dömdes till 12 års fängelse. Krypterade chattmeddelanden som polisen knäckt var en viktig del i bevisningen.
– Det är därför vi inte får tänka att vi är färdiga. Och om vi slår ut ett tungt kriminellt gäng kan det leda till nya maktkamper mellan andra, med nya skjutningar. Vi jobbar i dag efter scenariot att skjutningarna börjar igen. Det har vi sett på andra ställen, som i Västerås, säger Jale Poljarevius.
Förutom betydelsen av de knäckta chattarna och domarna som följt så lyfter han fram polisens kraftsamling i operation Rimfrost år 2020 som något som ändrat spelplanen. Skjutningarna har minskat markant sedan dess.
– Vi har hygglig kontroll i dag, men det kan ändras blixtsnabbt. Det har tagit tre och ett halvt år att vända på den här trenden, men när det börjar att gå utför går det på ett par veckor att vara tillbaka på katastrofala siffror, säger Jale Poljarevius.
Ett annat tecken på framgång för polisen och andra aktörer är att ett 50-tal individer i Uppsala enligt honom ska ha gjort någon form av avhopp från kriminaliteten på senare år.
– Men det gäller att jobba brett. Vi måste också stoppa nyrekryteringen, säger han.
Stefan Siesing är yttre befäl vid Uppsalapolisen. Bilden är tagen i maj 2020 i samband polisens kraftsamling operation Rimfrost.
Här gäller det att hitta sätt att kommunicera med unga, potentiellt kriminella, och lyckas ge dem en annan bild av vad det livet innebär än den de får i dag. Många går med i ett gäng för att de får skydd mot sina fiender. Det är sant, men gäller bara en kort tid, påpekar Jale Poljarevius. För som gängmedlem ärver du snart alla andra medlemmars fiender och så har du många fler efter dig.
– Det här måste någon lyckas berätta, polis, exkriminella, organisationer, experter eller förebilder.... Det spelar ingen roll vem, bara någon lyckas bryta igenom och öppna upp, någon som har fysisk närvaro på de här arenorna. Här måste samhället lyfta fram positionerna och göra mer, polis, skola, socialtjänst och politiker tillsammans, säger han.
Men säkra uppgifter om hur det ser ut med nyrekryteringen i Uppsala finns inte i dagsläget. De senaste åren har polisen kartlagt antalet kriminella i Uppsalas gängmiljöer genom att kategorisera dem i fyra nivåer. I maj 2022 ingick totalt 587 individer i Uppsala i någon av de fyra kategorierna, en ökning från 422 året före.
"Den grova brottsligheten är här för att stanna", sade insatschefen Daniel Larsson, till UNT i ett reportage i maj 2020. Tre år och flera stora domar senare har i vart fall skjutningarna minskat.
Arbetet med att ta fram siffror för i år ska vara i gång men är inte i mål.
– Senaste såg vi en extrem ökning av personer under 15 år. Just nu vet vi inte säkert hur det ser ut, men prognosen är att de kriminella i vart fall inte har ökat, säger Jale Poljarevius, som andas viss morgonluft inför framtiden.
– Jag är försiktigt positiv. Kan vi ha framgång i alla tre nivåer, avhopp, nyrekryteringar och frihetsberövande, då finns det anledning att se ljust på tiden framöver.
En annan polischef i Uppsala som noga följer utvecklingen är Andreas Pallinder, chef för utredningssektionen med ansvar för de grövsta brotten.
Andreas Pallinder är enhetschef på Uppsalapolisen och arbetar med utredningar av grova brott.
– Vi ser att det är ett någorlunda mer stabilt läge. Men vi kan inte blåsa faran över. Vi vet att det finns individer som är beredda att skjuta på varann och att läget är väldigt lättantändligt. Rätt vad det är så står vi med en ny konflikt, säger han.