Jale Poljarevius menar att ökningen av antalet unga i den kriminella miljön i Uppsala är "hårresande och synnerligen allvarlig". Ökningen syns i en färsk sammanställning av polisen.
Enligt en färsk kartläggning från polisen har antalet individer mellan 10 och 18 år i kriminella gäng ökat i Uppsala, från 149 i fjol till 235 i år. Det berättar Jale Poljarevius, underrättelsechef i Polisregion mitt där Uppsala ingår.
– Det är en rejäl ökning. Men det riktigt hårresande är att de under 15 år har ökat från 27 till 94. Det är synnerligen allvarligt, säger han.
I kartläggningen klassificeras de gängkriminella som A-, B-, C- eller D-aktörer. Medan A-aktörerna är de strategiskt viktigaste, topparna i hierarkin, är B-aktörerna betydligt fler och de som tar order av dem i A-gruppen. I kategori C finns de mellan 18 och 25 år, och i grupp D de yngsta, från 10 år till 18, förklarar Jale Poljarevius.
För att polisen ska ta med en minderårig i den här kartläggningen krävs att polisen har någon underrättelseuppgift som kopplar barnet till den kriminella miljön. Det kan handla om att de begått brott, att de kan länkas till aktörerna i de tre andra kategorierna, uppgifter om att de är föremål för rekrytering, eller annan form av information från polisens spaning.
– Unga kontrolleras inte lika ofta av oss och vi vet att de därför används som kurirer för att köra olika saker, eller som ett slags spanare när exempelvis en affär ska göras upp, säger Jale Poljarevius.
Enligt den totala sammanräkningen, som Sveriges Radio var först att berätta om, skiljer Region mitt ut sig i jämförelse med andra regioner. Här är ökningen av antalet unga i kriminella gäng störst.
–Jag skulle säga att vår region i allmänhet och Uppsala i synnerhet skiljer ut sig, säger Jale Poljarevius.
Totalt sett ingår i dag 587 individer i Uppsala i någon av de fyra kategorierna, enligt polisen. Förra året var siffran 422.
Enligt Jale Poljarevius har kartläggningen gjorts på exakt samma sätt 2021 som i år. Ökningen kan alltså inte ha metodförklaringar.
Varför har antalet ökat tror ni?
– Något som säkert bidrar är att det skapats ett tomrum när A- och B- aktörer grips och försvinner. Vi har sådana fall i Uppsala just nu och då fylls tomrummet av andra. Men det är ändå hårresande att det ökat så mycket, säger han.
Nu måste polisen och andra aktörer tillsammans lyckas strypa rekryteringen och förmå fler att hoppa av, menar Jale Poljarevius. Och för det krävs nya arbetssätt.
En del i det är att lyckas förmedla en motbild till den som sprids bland unga, där en kriminell livsstil framställs som lyckad och som något som ger pengar och status. Enligt Jale Poljarevius är viss musik och musikvideos viktiga instrument i nyrekryteringen genom att glorifiera en destruktiv miljö.
– Vi måste lyckas berätta att de kriminella riskerar att skjutas, känner sig osäkra och mår dåligt. Vi kan inte förbjuda en viss musik, men vi måste vara på den arenan. Kanske får vi kritik för att det inte är polisens sak, men det är brottsförebyggande arbete.
Kan inte musik kanalisera och bearbeta känslor och impulser och hålla många borta från att verkligen bli kriminella?
– Jo, men det finns en del som förstör för väldigt många, och som vi måste komma åt.
I Uppsala finns förutsättningar för att lyckas bryta trenden med fler unga i gängen, tror Jale Poljarevius.
– Vi har en fördel genom att kommunen och socialtjänsten är väldigt intresserade och aktiva här, säger han.