En skjutning inträffade i Sävja i södra Uppsala den 6 december 2022, dock utan personskador.
Elva personer skadades och två avled i skottlossningar i Uppsala under 2019. Det innebar ett dystert rekord – aldrig tidigare har det skjutits lika mycket i Uppsala under ett enskilt år.
Sedan dess har dock situationen förbättrats. Så här ser statistiken ut för de senaste årens skjutningar i Uppsala:
- 2018: 10 skadade och 2 döda.
- 2019: 11 skadade och 2 döda.
- 2020: 4 skadade.
- 2021: 7 skadade och en död.
- 2022: 3 skadade.
- Hittills under 2023: inga skadade eller dödade.
Bild som hittats i mobilen hos en 23-årig Uppsalabo som åtalades i maj i år för att ha skjutit en person i huvudet i Gränby för tre år sedan. Bevisningen utgörs av krypterade chattar.
Trenden är alltså vikande i Uppsala enligt dessa siffror, som SVT hämtat från polisen. Om man sedan tittar på antalet skottlossningar i Uppsala, och även tar med de skjutningar som inte resulterat i personskador, finns även där en positiv utveckling, enligt SVT:s material.
Kulmen nåddes 2019 med 31 skottlossningar i Uppsala. I fjol hade antalet fallit till 10 och hittills i år rör det sig om tre stycken varav alltså ingen resulterat i personskador.
"Vi har bra koll på de konflikter som finns mellan kriminella i Uppsala", säger Tobias Ahnlund som arbetar vid Uppsalapolisen mot gängkriminalitet.
Tobias Ahnlund, ansvarig vid Uppsalapolisen för strategiska åtgärder mot nätverkskriminella, tror det finns flera orsaker till den positiva utvecklingen.
– Det kan bero på att många kriminella sitter frihetsberövade efter utredningar med krypterade chattar. En annan förklaring är att vi haft hög polisiär närvaro och arbetat aktivt i de aktuella bostadsområdena.
Poliser undersöker en skottlossning mot entrédörren till en fastighet på Kungsgatan i Uppsala i september 2022. Ingen person skadades vid dådet.
Att det blir färre skjutningar om fler kriminella är inlåsta kan ses som en självklarhet. Men enligt Tobias Ahnlund är frågan mer komplex än så.
– Det kan gå åt båda hållen. Risken för skjutningar kan även öka eftersom de tilltänkta offren får se i utredningarna vilka som planerat attentat mot dem.
– Vårt mål är att arbeta proaktivt mot dessa individer och grupperingar för att minska risken för nya konflikter. Vi har bra koll på vilka konflikter som finns mellan de olika konstellationerna.
I Uppsala har flera attentat med skjutvapen klarats upp tack vare genombrott med krypterade chattar som Encrochat, Anom och Sky ECC. Frågan är hur mycket mer chatt-material polisen har kvar att ösa ur.
Bearbetningen av de krypterade chattar som svensk polis fått in är långt ifrån färdig, uppger Ted Esplund vid NOA.
– Det är fortsatt mycket arbete som pågår, berättar Ted Esplund, expert på krypterade chattar vid polisens nationella operativa avdelning. För de grövsta brotten har vi kommit långt och efter det kan vi övergå till brott som inte riktas mot person, till exempel penningtvätt. Dessutom finns material kring personer som håller sig undan utomlands.