Bron vid Ultuna är tänkt att gå på pelare i en båge i åkerkanten från sluttningen längs Ultuna alle, över ån upp mot Hemslöjdsvägen på Nåntunasidan. Totalt blir längden på pelare 850 meter.
Som UNT tidigare berättat kommer den planerade bron vid Ultuna att gå på pelare i en båge längs skogskanten på ömse sidor om ån i höjd med idrottsplanen vid Ultuna. Totalt blir sträckan där spårvägen går på pelare 850 meter lång i ett känsligt naturområde kring Fyrisån. Tidigare har man angett två alternativ för den segelfria höjden, antingen 12 meter eller 16 meter. Men nu har kommunen fastnat för att gå vidare med 12-metersalternativet. Eftersom det blir en fast högbro, som inte kommer att vara öppningsbar, innebär det att högmastade segelbåtar inte längre kommer att kunna passera in till Uppsala.
– Grundvattenskyddet riskerar att bli svårare med en 16 meter hög bro eftersom den då blir tyngre. Med en 12-metersbro kan man ha mindre grundläggning med färre pålar och tunnare pelare. Landskapsbilden är också en faktor, säger Felicia Johnson, som ansvarat för att sammanställa tillståndsansökan för bron.
Huvudfokus för den ansökan om Ultunabron som nu skickas till mark- och miljödomstolen är vattenfrågorna, inte minst grundvattenskyddet. Vattenskyddet är också en fråga som varit i fokus bland många som varit kritiska mot broprojektet.
Vad säger du till dem som är oroliga för Uppsalas dricksvatten?
– Jag förstår att man oroar sig för Uppsalas dricksvattenförsörjning. Nu kan vi visa att bron är genomförbar och att det inte riskerar att påverka grundvattnet negativt genom de grundliga utredningar som gjorts, säger Felicia Johnson.
Vid några av bropelarna kommer arbetet ske under grundvattennivån. Är det inte risk att det då rinner ut föroreningar från grävmaskiner som kan komma ner i dricksvattnet?
– Kommunen arbetar aktivt med skyddsåtgärder för att undvika föroreningar i vattnet.
Här i sluttningen kommer bron att börja, enligt Felicia Johnson, projektledare på kommunen.
Tiden är dock knapp. Det går inte att förutse hur lång tid som ärendet tar i mark- och miljödomstolen, vilket den utdragna processen om reningsverkets miljötillstånd visar. Kommunen räknar med att en färdig dom kan finnas under hösten 2025. Om man jämför med tiden det tog att få miljötillstånden för Tullgarnsbron och Flottsundsbron, där det i båda fallen tog ett knappt år från ansökan till färdig miljödom, är det möjligt. Dricksvattenskyddet var en fråga även för dessa broar. Däremot ligger dessa broar inte i lika känsliga naturområden som Ultunabron.
Hur ser ni på risken att miljöprövningen visar att bron borde ligga på en annan plats?
– Min bedömning är att det är ytterst osannolikt att domstolen kommer fram till att läget för bron är olämpligt. Vi har samrått med länsstyrelsen och andra myndigheter inför ansökan. Vi känner oss trygga med att det inte dyker upp några överraskningar, säger Felicia Johnson.
Spårvägsbron kommer att byggas som en högbro på pelare. Som högst kommer undersidan att vara 12 meter över Fyrisåns vatten.
Men ett överklagande kan sätta käppar i hjulet för kommunen. Byggtiden beräknas till tre år. Därefter behövs ungefär ett års provkörning av spårvägssystemet innan den reguljära trafiken kan komma i gång. Deadline för utbetalningen av fullt statsbidrag är i sin tur i slutet av 2029.
– Det finns fortfarande utrymme i tidsplanen för att klara en försening. Vi räknar med att bygget behöver sätta i gång första kvartalet 2026.
Men ett halvår är väl kort tid för ett överklagande?
– Det är klart att det är tajt om tid. Det jag kan säga är att vi hittills har kunnat hålla den tajta tidsplanen.
Hur oroliga är ni att miljödomen överklagas?
– Som jag sa så finns det ett litet tidsfönster innan bygget måste starta. Så vi är inte jätteoroliga för det, säger Felicia Johnson.