Den planerade entré- och servicepaviljongen för besökare till Linnéträdgården i centrala Uppsala har blivit en långkörare. På tisdagen lämnade Statens fastighetsverk in en ny ansökan om bygglov för en permanent paviljong på den plats där dagens provisoriska entrébyggnad stått i snart fjorton år, medan skisserna på en fast anläggning avlöst varandra.
Den byggnad som nu planerats ska innehålla biljettkassa, wc, souvenirbutik och personalutrymmen. Den blir totalt drygt 140 kvadratmeter – ungefär hälften mot det senaste förslaget från 2015, men mer än dubbelt så stor som dagens tillfälliga paviljong. En påtaglig skillnad mot det förra förslaget är att kafédelen inomhus har strukits. I stället planeras servering utomhus i en särskild entréträdgård omgiven av spaljéer med klättrande rosor. Dit kan besökare komma utan att behöva köpa biljett till övriga trädgården. Vid plötsligt regn ska paviljongens taksprång ge skydd.
– Det här är en nedskalad byggnad som visuellt ändå ligger väldigt nära de tidigare planerna. I vårt nya förslag är huset inte vinterbonat utan planerat för verksamhet under vår, sommar och höst, säger Cecilia Wretling, fastighetsförvaltare vid Statens fastighetsverk.
Paviljongen föreslås få svagt svängda tak som enligt Statens fastighetsverk skapar ett lätt och lustfyllt uttryck, i linje med trädgårdspaviljongers traditionella karaktär. Den byggs med vit- och grönmålade träväggar med stora glaspartier och svart tak av plåt. Just plåttaket var den punkt som ett tidigare förslag föll på. Därefter har en ny detaljplan klubbats som enligt fastighetsverket ger klartecken för materialet och utformningen. Arkitekten bakom den omarbetade paviljongen är Jacob Hidemark, som även ritade förra förslaget.
Ytterligare en omdiskuterad förändring som lever kvar är en flytt av entrén norrut på Svartbäcksgatan, till en ny port i planket. Den leder direkt in till den lilla kaféträdgården utanför paviljongen.
Ett annat tvisteämne i byggplanerna har gällt i vilken mån den nya byggnaden ska anpassas till den historiska miljön i trädgården.
– Byggnaden vi söker bygglov för förhåller sig fint till den kulturhistoriska miljö som Linnéträdgården utgör. Samtidigt är det, då man bygger nytt i den här typen av miljöer, viktigt att visa att det är en byggnad från vår tid, säger Malin Lindström, kulturmiljöspecialist vid Statens fastighetsverk.
– Den nya paviljongen blir en berättande årsring från 2000-talet, precis som orangeriet är en årsring från tidigt 1800-tal och bostadshuset är en från mitten av 1700-talet, säger hon.
Den andra stora aktören i sammanhanget, Uppsala universitet, står bakom förslaget och konstaterar att en fast paviljong också innebär förbättrad arbetsmiljö för universitetets personal som arbetar i trädgården.
Även Svenska Linnésällskapet, som bland annat står för verksamheten i Linnémuseet i trädgården, har varit kritiska mot delar av de tidigare förslagen men är nu med på planerna:
– Våra synpunkter har tillgodosetts i allt väsentligt. Vi är glada över att byggnaden äntligen kan komma till stånd, säger sällskapets ordförande Carl Frängsmyr.
Ursprungligen var målet att ha en ny byggnad på plats till 300-årsminnet av Linnés födelse 2007. Nu brådskar det med en permanent entrélokal. Bygglovet för dagens tillfälliga paviljong går ut i höst. Siktet är inställt på att den nya lokalen kan tas i bruk på försommaren 2022, förutsatt att bygglovet godkänns av kommunen.