Videon är inte längre tillgänglig
På torsdagen presenterade förvaltaren Statens fastighetsverk och Uppsala universitet, som svarar för verksamheten i trädgården, tillsammans med arkitekten Jacob Hidemark, den planerade byggnaden. Utgångspunkten har varit att skapa en byggnad som är funktionell, välkomnande och anpassad till den känsliga miljön, förklarade de ansvariga.
Arbetet för att få till stånd en permanent besökspaviljong har pågått i tio år och resulterat i flera olika förslag, utan att något hittills blivit verklighet. Förslagen har väckt heta debatter – platsen är en av de känsligaste man kan hitta i Uppsala och bland annat skyddad som statligt byggnadsminne. Den provisoriska glaspaviljong som uppfördes till Linnéjubileumsåret 2007 står fortfarande kvar, med tillfälligt bygglov.
Den lokal som nu presenteras består av två byggnader längs Svartbäcksgatan mellan en öppen atriumgård, på samma plats som dagens tillfälliga paviljong. Planket mot gatan behålls och paviljongen föreslås bli indragen en halvmeter från gaturummet, med ny entré från gatan till atriumgården och vidare till kaféet samt biljettförsäljning, butik och trädgård. Fasaden blir huvudsakligen i grön- och vitmålat trä, men mot trädgården och förgården, innanför dagens entréport, får byggnaden glasfasad med spaljéer för växtlighet på utsidan.
– Intimitet har varit ett ledord, det är en byggnad som inte framhäver sig själv men med noggrannhet i detaljerna. Växtligheten är också en central del i förslaget, förklarade arkitekten Jacob Hidemark.
På platsen har längre tillbaka i tiden stått två ekonomibyggnader av trä. Fastighetsverket och universitetet har prövat en rad olika lösningar för den nya paviljongen, men redan tidigt i processen stod det klart att man inte strävat efter att återskapa de äldre husen. Ett skäl är att man helt enkelt inte har tillräcklig kunskap om hur de egentligen sett ut.
Enligt Fastighetsverkets kulturarvsexpert Anders Bodin har paviljongen rollen av sekundärbyggnad, med krav att "falla undan, utan att bli blek".
– Att bygga till i kulturmiljöer är bland de mest krävande uppdrag som vi delar ut. Det här förslaget lyckas på alla punkter, sade Anders Bodin.
Trädgårdsdirektör Mats Block, Uppsala universitet, konstaterade att den nuvarande provisoriska paviljongen var tänkt att stå i bara tre år, innan den skulle ersättas. Enligt Mats Block upptäcker många besökare inte paviljongen, samtidigt som arbetsmiljön har brister och logistiken fungerar dåligt i anläggningen.
Fastighetsverket och universitetet står fast vid de tidigare planerna på tak av plåt, trots att både länsstyrelsen och länsrätten i tidigare förslag konstaterat att det strider mot detaljplanen. Nu hoppas i stället beställarna få till stånd en ändrad detaljplan, som medger plåttaket. I det nya förslaget är taket över de båda byggnaderna svagt bågformat. Byggnadens högsta höjd blir omkring en halv meter högre än dagens paviljong.
– Plåttak medger en lägre takhöjd än tegeltak och en lägre lutning på taket. Vi tycker att det är ett väl underbyggt förslag med utgångspunkt i platsens karaktär, säger fastighetschef Mathias von Schlieben vid Statens fastighetsverk.
De båda byggnaderna får tillsammans en lokalyta på 200 kvadratmeter, medan atriumgården blir 160 kvadratmeter, enligt förslaget. Lokalerna i förslaget innehåller även toaletter för besökare, personalutrymmen, beredningskök och andra ekonomiutrymmen. Närmast ska nu Uppsala kommun ta ställning till ansökan om en ny detaljplan för området. I ett senare skede krävs bygglov innan förslaget kan bli verklighet.
Under planeringen av den nya paviljongen har Fastighetsverket och universitetet haft kontakt med berörda instanser, bland andra Uppsala kommun som fattar beslut om detaljplan och bygglov. Svenska Linnésällskapet svarar bland annat för verksamheten i Linnémuseet i trädgården och har också deltagit i diskussionerna:
– Vi ser positivt på förslaget, det innebär en förbättring gentemot tidigare planer. Byggnaden och gården håller hög kvalitet och ger stor flexibilitet i användningen, säger Lars Beskow, styrelseledamot i Svenska Linnésällskapet.
Förhoppningen är att paviljongen kan stå klar till sällskapets 100-årsjubileum år 2017, men Fastighetsverkets mål är för närvarande att byggnaden ska kunna tas i bruk 2018.