Bostadsbyggandet påverkas främst av efterfrågan, vilket innebär att takten i utbyggnaden beror på hur många som flyttar in i kommunen.
Minskat barnafödande och minskad invandring är de stora orsakerna som ger en minskad prognos över befolkningsutvecklingen. För Uppsalas del handlar det om att antalet invånare nu beräknas vara 318 000 år 2050. Enligt den förra prognosen var det 333 000 personer år 2050. I praktiken innebär den nya prognosen att Uppsala kommun kommer att passera 333 000 invånare ungefär fem år senare än i den förra prognosen.
– Det är turbulenta demografiska tider. Men när man tittar tillbaka över lång tid har dock utvecklingen varit stabil. Man kan dra en linjal över befolkningsutvecklingen i Uppsala sedan 1950, säger Thomas Niedomysl, analyschef i Uppsala kommun.
Som många andra större kommuner gör Uppsala egna befolkningsprognoser. Enligt Thomas Niedomysl blir de bättre än de kommunprognoser som SCB gör.
– Vi kan lägga ner mer tid på det. SCB har en automatiserad modell som är lika för hela landet. Men de kan inte ta hänsyn till lokala faktorer som till exempel att många kvinnor i barnafödande ålder i Uppsala är studenter, och att en del av dem kommer att flytta och föda barn någon annanstans, säger han.
Göran Carlén, strategisk planerare på kommunen, säger att de förändrade prognoserna endast påverkar planeringen på marginalen.
– Bostadsbyggandet är både planstyrt och marknadsstyrt. Att prognosen är lägre hindrar inte att vi måste ha en beredskap för en högre utvecklingstakt så att det inte blir bostadsbrist på riktigt. Men hur mycket som faktiskt byggs beror på efterfrågan, säger han.
Enligt Göran Carlén är det heller inte totalsiffran kommunen tittar på i planeringen. Det är viktigare hur kommuninvånarna fördelas på olika åldersgrupper när man ska kunna förutsäga behovet av både förskolor, skolor och äldreboenden.
Totalsiffran över befolkningen kan dock ha betydelse för när kommunen behöver göra större satsningar på infrastrukturen. När befolkningen växer över vissa nivåer kan det behövas större så kallade tröskelinvesteringar.
– Där behöver vi hushålla så att vi inte gör jättestora investeringar som under lång tid inte används, säger Göran Carlén.
Stefan Hanna (UP) säger att den nedskrivna prognosen påverkar grunden för Uppsalas planering.
Stefan Hanna (UP) säger att den nedskrivna prognosen förändrar fundamentet för Uppsalas planering, och att även den nya prognosen innebär en överskattning av befolkningen.
– Vi tror även att den nya prognosen är fel. Man kan jämföra med 90-talsdippen som gav en lång period med stopp för allt möjligt. Nu är det massor med faktorer som kommer att påverka Uppsala: en kraftig inflation, en annorlunda migrationspolitik och att delar av Norrland nu skriker efter människor, säger han.
En fråga som politikerna kopplar till befolkningsprognosen är behovet av spårvägen. Spårvägsmotståndarna, bland annat inom UP, hävdar att den nya prognosen visar att spårvägen inte behövs. I fjol gjorde Region Uppsala en analys som byggde på den tidigare befolkningsprognosen. Den visar att så kallade superbussar, BRT, inte skulle räcka till för att klara antalet resenärer 2040. I den nya prognosen nås det befolkningsunderlaget ungefär fem år senare.
Antalet Uppsalabor väntas vara 318 000 år 2050.
Men regionens prognos visar också på att en stor del av spårvagnsresenärerna inte bor i de planerade bostadsområdena i sydöstra staden utan är tågpendlare som kliver av vid den blivande stationen i Bergsbrunna, på väg till arbetsplatser i Ultuna-området.
– Det har gjorts en känslighetsanalys för att se vad som händer om det inte byggs så mycket bostäder i sydöstra staden som man tänkt sig. Den visar att man inte skulle klara sig med BRT-bussar i alla fall, säger Karin Svingby, trafikdirektör på Region Uppsala.
Erik Pelling (S) säger att Uppsala kommer att fortsätta växa, även om takten skruvas ner något.
Erik Pelling (S), säger att de förändrade prognoserna framför allt påverkar planeringen av skolor och förskolor.
– Det handlar framför allt om att skjuta projekt framåt i tiden så att vi inte står med tomma lokaler för länge. När det gäller bostadsbyggande är det alltid marknaden som bygger. En sänkt befolkningsprognos kommer att påverka utbyggnadstakten, det har jag sagt i alla år, säger han.
Hur påverkas finansieringen av spårvägen om befolkningen inte ökar lika snabbt?
– Visst kommer det att vara färre som står för finansieringen jämfört med den förra superhöga befolkningsprognosen. Vi har dock lyxen jämfört med många andra kommuner att vi kommer att fortsätta att växa i hyfsat hög takt i alla fall, säger Erik Pelling.